Tack för perspektivet

Är det någonting som är helvrickat vid en ätstörning, så är det perspektivet. Fyra kex á 35 kcal styck känns som en matfrossa och en deciliter yoghurt på 140 kcal är en orimlighet. Man jämför. Man jämför och förskräcks över vad man kan få istället för den där yoghurten. Det är tre deciliter lättfil! Det är över fyra små clementiner... Sen kommer äcklet. Man står där med yoghurten i handen, ställer tillbaka den och tar en enda clementin istället. Det blev ju fyra gånger så lite den där decilitern yoghurt..

Det är inte normalt. Det är inte okej. Men det är framför allt någonting som faktiskt GÅR att ändra på. Lyckas man acceptera att jag måste få i mig energi varje dag och inte ska gå ned mer, så kommer perskeptivet automatiskt efter ett tag. I början är det mekaniskt. Jo, jag måste ha den 10%iga yoghurten, för fil kan jag aldrig äta i samma mängd för att få upp energiinnehållet. Och ja, jag måste ha smör på mackan, för får jag inte i mig fett blir det inte bra alls.

Nu åker smörpaketet fram automatiskt. Bregott, inte något Lätta eller dylikt. Man har smör på mackan för att man behöver det, inte för att det är onödigt! Redan för mycket länge sedan tog man fett på brödet, fastän man inte riktigt visste varför och människan är inte gjord för snabba förändringar (haha ja, ett par tusen år är ingenting i evolutionen) så det där fettet är nödvändigt. Likväl som kroppen inte är gjord för dagens magra ideal. Vi fungerar helt enkelt inte med undervikt. Så är det. Och har du inte tålamod att vänta i tio tusen år så är det bara att acceptera! Haha. Nog med moraltant.

Mitt perspektiv var vridet ner i botten. Jag kommer ihåg en gång på skolan, det var förresten just på Luciadagen då jag senare fick näringsdrycker, och det serverades Luciafika. Jag tog såklart inget. Men efter ett tag fick en kompis mig att i alla fall ta en pepparkaka. Jag knaprade i mig den på bra många minuter och fick sedan beröm. Jag kände mig så duktig! Satt där och njöt över hur duktig jag var, som kunde äta pepparkakor. En ynka liten pepparkaka gör inget som helt skillnad. Det var så fjantigt. Nu är en pepparkaka en meningslös bagatell, någonting som äts tillsammans med någonting annat. För som mellanmål (som man kan säga att det var då) är det ingenting. Då kunde jag lika gärna knapra luft.

Förut kunde jag äta sallad och en knapp matsked av den vegetariska rätten till lunch. Till lunch! Det måste vara ett skämt, men nej. Det var helt sant. Nu kan jag knappt förstå det. Jag hade svultit ihjäl, eller åtminstone varit ordentligt sur vid tvåtiden, om jag åt så nu. Och ändå var jag stolt när jag kom ut från matsalen, ja, jag hade ju täckt hela tallriken. Ha. Det ska bli så roligt att få komma tillbaka till skolan och faktiskt täcka tallriken med mat och inte vatten och luft.

Min absoluta favorit just nu. Grekisk yoghurt, någon matsked fil för konsistensens skull och en halv tesked vaniljpulver. Vaniljsocker fungerar lika bra, det blir bara lite sötare, eller så kan man använda vaniljyoghurt istället för fil.

Blanda, blanda, blanda. I en separat skål om du vill ha fina kanter, exempelvis för lite finare gäster.

På med frysta blåbär, eller annan frukt eller bär som du gillar! Själv har jag testat physalis, vindruvor och hallon också. Det fungerar minst lika bra. Men blåbär är min favorit. Gott om de är frusna också!

Ringla över sirap! Mörk sirap använder jag, men ljus går nog minst lika bra. Förut hade jag alltid honung på yoghurt, men jag har upptäckt att sirap är ännu godare.. Blir som en kolasås :)

Drick gärna kaffe till, om du gillar det såklart! Tänk också på att detta inte är en måltid i sig, knappt ett mellanmål. Jag brukar ta det som efterrätt både efter lunchen och middagen.. Det är ju så gott!

Dag 98: Dan före dan före dopparedan

Oh, två dagar kvar till julafton nu! Fastän jag egentligen gillar tiden innan julafton mer än själva julafton, ska det bli trevligt.. och längtar redan till nyår! Ska bli så otroligt skönt att få starta ett nytt år på ett bra sätt. Vet inte vad jag hade gjort om jag fortfarande låg på botten då... Ingen bra start om man säger så. Innan nyår ska jag sätta upp ett par nyårslöften, som inte ska vara helt omöjliga att hålla!

Idag hade jag ju tänkt gå heldag.. men det blev ju som det blev. Första lektionen gick jag på, engelska. Lite kul att sitta i "skolbänken" igen faktiskt. Var ju ett par veckor sedan.. I alla fall! Andra lektionen var idrott  - spinning. Haha. Inte direkt. Så någon idrott blev det inte.. Gick istället hem och åt en supergod näringsdryck! Fryst choklad med massa latte på. Mums. Börjar blir riktigt förtjust i dem.. Sen efter lunch skulle det vara historia, men de skriver ett prov som jag ska göra efter jul så jag gick inte dit.. Efter historian var det matte och det gör jag hemma så det blev inte heller. Haha. Alltså blev det bara en lektion. Men jag gick och fikade istället vid två med en kompis. Fick ersätta näringsdrycken med en stor saffransruta och te! Muuuums! Det blir nog något liknande i morgon.. Hihi.

Sen har jag ätit lövbiffsrullader till middag. Riktigt gott! Jag fyllde mina med torkade tomater och senap.. Kanske en liten udda kombination, men det passade alldeles utmärkt. Och såsen blev jättegod, för det rann ut lite fyllning från rulladerna. Rekommenderas starkt! Efter middagen åt jag ett par pepparkakor och drack lite glögg. Sen åt  jag efter någon timme ett par pepparkakor till och drack lite mera glögg.. Julklappinslagning med två av mina systrar var det som gällde! Mysigt säger jag bara. En riktig mysdag alltså. Men, det var en otroligt kall mysdag.. -14 grader.  Inte särskilt kallt för att vara december här uppe, men det sjönk så hastigt i temperatur att det kändes mycket kallare än det egentligen var.. Sen att korkade jag gick i strumbyxor med 40 denier kan nog påverka.

Jag måste sova nu, upp för näringsdryck i morgon.. men jag ska skriva lite djupare i morgon och släppa ytligheten lite. Vore härligt att ösa ut sig lite tankar och inte vad jag gjort under dagen. God natt! :)

Visst var jag julfin? Men kallt! Och jag lovar, mina strumpor syntes idag inte över skorna.. Bilden här togs igår. :P

Dag 97: Svar på kommentar

C säger: hej! vill bara säga att du och din blogg stöttar mig otroligt just nu. Jag är just nu också nere i en svacka sedan ett år tillbaka med ganska sp grov anorexi. Jag vill verkligen (verkligen JÄTTE gärna) bli frisk, men det där monstret i huvudet tillåter mig inte!
Det är också extra jobbigt nu runt jul, men du får mig att bli motiverad.
Nu har jag bestämt mig, jag SKA gå upp i vikt och bli frisk. Fuck ana.. 

Hej! :) Jag blir riktigt glad av att höra detta!! Jag vill inget annat än att hjälpa folk komma ur den där förbaskade anorexi-situationen. Jag tror att det ofta är så ett man VILL bli frsk, men inte riktigt vågar ta steget ut eller vet var man ska börja. Kanske att man tar sig en liten större macka än vanligt, tänker "Nu ska jag bli frisk, för jag vill så gärna kunna äta det jag vill!" men vid nästa måltid drar in på allt på det gamla vanliga, trygga sättet. Alla fungerar nog olika, men för mig var det att verkligen ge sig fan på att Ana aldrig mera ska få en syl i vädret, för får hon sig en syl får hon lätt för många.. eheh. jag vet hur det är.Det är bara att bestämma sig och verkligen, verkligen göra det!
I början är det otroligt jobbigt som du säkert kan förstå men det är SÅ VÄRT DET. Jag undrar nu: Har du hjälp från någon? Går du på någon klinik, eller via BUP? Och lever du på svält (dvs under 1000 kcal) om dagen?


För om man lever på svält fungerar hjärnan helt annorlunda och jag i alla fall, kunde (och ville!) inte klara mig ur den situationen själv. På ett plan ville jag verkligen bli frisk, jag sa det till och med. Men jag sa också att jag "kämpade" trots att jag tog första bästa chansen att fuska. Alltså! Det krävdes för min del att jag var tvungen att komma ur svälttillståndet för att jag skulle kunna få livsglädjen tillbaka och verkligen tänka mig själv som värd att bli frisk.
Jag tycker först och främst att du är otroligt modig! Att ens säga att man vill bli frisk, kan verkligen vara helt otroligt hemskt. Men jag tror på dig och ser gärna att du svarar på frågorna jag ställt :)
Många kramar!!


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Snart blir det iväg till dansen igen! Jag är ensam hemma och ska äta min näringsdryck precis som igår. Det är så jävla kul att ge Ana en stor smäll på käften! Ha! Man känner sig verkligen som en segrare. Det blir chokladsmak idag, med kaffe på såklart! Mm..

Jag hoppas att det inte blir någon mer foxtrot på dansen utan att vi får fortsätta dansa schottis och kanske bugg. Jag vill ha fart och inte romantiska puttinutt-danser. Jag har inte riktigt bestämt mig för vilka lektioner jag ska gå på sedan men jag tar så många jag känner för! Det är julbord till lunch, ska i alla fall ge det en titt och se vad för gott det finns! Blir jag riktigt sugen och känner att JAG (inte Ana!) verkligen vill ha det, ska jag banne mig sätta mig med mina kompisar i matsalen och äta. Det har jag inte gjort på flera månader! Det blir verkligen en seger.. Men då gäller det att det inte bara finns en massa prinskorvar och köttbullar. För det är ingen höjdare. Sen får vi se om jag bryter min "Nu är det skola då är jag vegetarian för jag ska välja vegetariskt framför kött, alltid" som jag haft sedan åttan.. Hm. Det vore nästan svårare än att äta något som går emot Ana :P

Nej Nu måste jag verkligen klä på mig och ta ur drycken ur frysen, om jag inte vill bryta av skeden förstås! Ha en fantastiskt dag och stort tack för alla fina kommentarer som haglar in! Det är så kul att få kommentarer. Hihi. Gör mig glad i själen.

-Inte helt uppstoppad-

Kvällens näringsdryck á la fryst i chokladsmak är uppäten. Och jag är inte helt uppstoppad! Så otroligt fantastiskt att slippa den proppmätta känslan som för vanligt, hälsosamt folk oftast bara uppkommer efter julbordet... Jag åt till och med en clemtentin efteråt- de är ju så goda! Och så fräscht efter all söt chokladgegga, för även om den är god är den väldigt söt. Hällde på kaffe, igen.. Jag har unnat mig för lite kaffe under min sjukdomsperiod! Tror faktiskt att det var ett sätt att straffa mig själv, särskilt eftersom jag älskar kaffe så mycket.

Nu har jag druckit kaffe först på förmiddagsnäringsdrycken,
sedan på äckeljordgubbsdrycken
och sedan nu på kvällen!

Namnam! En period i maj och juni drack jag inte kaffe på sex veckor. Jag sa att det var för att bevisa för mig själv att jag inte behövde kaffe och visst gick det. Men herrejävlar vad jag saknade det! I Grekland och under sommaren drack jag högst en kopp per dag, och den var väldigt liten.. Ett tag, när anorexin var som värst (veckorna innan jag började med näringsdryckerna, det vill säga för bara ett par veckor sedan) unnade jag mig nästan aldrig kaffe efter maten. Istället drack jag mängder med te. För att stilla hungern antar jag och få upp värmen..

Nåväl, detta inlägg var inte tänkt att bara handla om kaffe! I morgon ska jag till BUP igen.. träffa en läkare som ville undersöka mig efter min kraftiga viktnedgång och förhoppningsvis också dietisten. Ska definitivt bli intressant! Först och främst är jag både nyfiken och orolig över hur min kropp kan ha tagit skada, jag menar.. flera saker är ju väldigt tydliga och är det även fortfarande. Jag tappar hår. I mängder. Det blir faktiskt bara värre och värre med den saken.. Nu har jag tappat flera tussar framme vid pannan, och min lugg är alldeles urtunnad! Om jag sätter upp håret i en hästsvans, ser man på många ställen min hjässa. Jag avskyr det. Mitt hår, som en gång varit min stolthet, vill jag helst bara klippa av hela skiten och gömma det under en mössa. Jag gjorde det ju också, i september.. Klippte det från navellängd till axlarna. Tjoff. Nu däremot, känns axellängd som för långt. Men jag ska inte klippa mig igen. Om jag inte tappar så pass mycket att det ser helt katastrof ut förstås.

Har ni något tips på hur man kan dölja det, om man inte går runt i mössa? Just nu kör jag på att sova i flera flätor (hahahah ser urlöjlig ut med ett par tunna små flätor, tur att ingen ser mig) och släppa ut flätorna på morgonen och borsta ut det. Blir som mest fluffigt då, men som sagt.. Egentligen har jag fint, självlockigt hår som jag utan problem gärna har utsläppt utan att göra något med det.
En sak som oroar mig en hel del är att håret ligger cirka 2-3 månader efter det som händer i kroppen. HUR I HELA FRIDEN KOMMER DET ATT VARA OM 3 MÅNADER DÅ!? För tre månader sedan.. hm.. hade jag BMI 16.8 jämfört med 15.0 nu. Vill inte, vill inte, vill inte veta hur det ser ut då...

Någon gång, när jag känner mig modig nog, ska ni få se en oflätad bild på katastrofen..

-ALDRIG mera jordgubbe-

 Jag vill börja med att säga: Tack för alla kommentarer! Jag önskar att jag kunde testa Fortimel Yoghurt style men som jag har förstått kör de med Multi Fibre här. Dessutom är choklad-och vaniljsmaken riktigt god :) Sen hoppas jag på att inom så kort som det bara är möjligt att få sluta med dessa drycker- vanlig mat är trots allt det som man borde äta! Och eftersom jag inte har väldigt stora problem med att äta det, antar jag att det är bättre för mig. Sen är det ju viktigt att jag lär mig äta precis allt igen (tårta, sötsaker, godis,pasta,grädde) och så vidare så mellanmålen är väl ett fantastiskt tillfälle att öva på det "förbjudna". 

Näringsdryckerna får mig att känna mig så begränsad! Min syster kan sitta och smaska på diverse godsaker - lussebullar, riktig varm choklad, mackor med alla möjliga pålägg, kräftost, ädelost... Sen sitter jag där med min dryck. För när jag väl har ätit upp den har jag på flera timmar ingen plats för annat. Jag dricker inte ens te längre! Och vatten är svårt att få sig i tillräckligt när man är så fullproppad, att jag numera går omkring med ständig huvudvärk och troligtvis vätskebrist. Jag drack ju massor förut!


             --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Då var det konstaterat, efter två provtillfällen. Fortimel Multi Fibre Jordgubb är helt oätlig. Det är faktiskt bland det äckligaste jag smakat i hela mitt liv, och tro mig- det säger en del. Jag försökte flera saker för att få den mera ätlig. Först hade jag alltså fryst den som vanligt..

-Mosade hallon och blåbär = att förstöra bären.
-Jordgubbssylt = det behövs ofantliga mängder för att dölja den andra, fejkade, jordgubbssmaken. Alltså inget alternativ. Dessutom blev det väldigt söttsliskigt.
-Kaffe = Det enda som gjorde att jag fick i mig allt... Hela den sista decilitern var dränkt i kaffet. Bara ÖSA på med massa svart kaffe och smaken är nästan dold! Dessvärre kan ni  ju tänka er hur kaffe med äcklig jordgubbsglass smakar.

Jag hade till och med fryst i en del bär..

Smaskigt! Eller inte... Petade undan hallonen för att i alla fall rädda några av dem. Usch. Julkalendern var i alla fall bra! Det var nog tur att jag kunde distrahera mig med något. Ehe.

Dag 95: Några prövningar

Dagen som följer bjuder på en del del prövningar! Först vägde jag mig i morse och jag är faktiskt chockad över vikten. Plus ett hekto!?!? Jag som nästan dubblat mitt intag av mat. Haha. Urskumt. Men det beror säkert på att kroppen startat igång en massa processer som den var lat med innan. Min hy till exempel ser betydligt bättre ut! Jag kan inte längre dra stora flagor.. Usch

Förhoppningsvis är det helt normalt att det blir så där med vikten. Att man börjar må mycket bättre, men ändå står stilla i vikt. Det känns lite konstigt. Jag kommer att behöva äta ÄNNU mera för att gå upp i vikt sedan! Varför, varför finns det inte bara ett piller som ger alla en hälsosam vikt bara pang poff? Slipper man alla dessa dieter, näringsdrycker och viktfixering och allt det som kommer med ätstörningar.

Om två timmar börjar dansen jag ska på. Det blir också en prövning! Jag ska då intaga min förmiddags-näringsdryck på skolan med en kompis. Har redan förberett en i chokladsmak så att jag får den ordentligt fryst. Kräsen flicka, haha. Men varför inte njuta av den så mycket man kan? Den är faktiskt riktigt god smakmässigt. Särskilt om man öser på med kaffe. Blir en fin brytning där, det söta med kaffet... 
Efter dansen, vid halv tolv, slutar jag för dagen. Så då blir det hem för att äta rester från igår till lunch: Lutfisk, mandelpotatis, vitsås och en tunnbrödrulle med skinka och senap till det. Mumsigt värre!

Eftermiddagsdrycken (bra att jag påminde mig, måste genast frysa ned den!) ska jag också äta själv. Jag tror banne mig att jag ska testa en jordgubb till, bara för att. Jag måste i alla fall ge den smaken två chanser, för när jag testade senast grät jag mig igenom hela och det tog bra länge innan jag ens började äta. Jag säger äta, för jag äter den faktiskt alltid med sked. Betydligt godare då! Om den bara är kall och i flytande form, finns det på alla dryckerna en bismak av järn. Dessutom blir de mycket sötare så. Har du smakat smält vaniljglass vet du vad jag talar om.

Nu så måste jag klä på mig resten av kläderna och göra i ordning det sista inför skolan. Jag längtar faktiskt efter att få träffa alla klasskamrater.. och då träffade jag dem senast i fredags.

Dag 94: Fjärde advent!

Det flyter på bra nu. Men idag har jag bara druckit en näringsdryck.. på morgonen. Det var rätt så jobbigt, för jag var fortfarande helt proppmätt sedan frukosten. Men jag gjorde det ändå. Lunchen blev också svår att få ned, jag var fortfarande proppmätt sedan näringsdrycken.. Ehe. Men jag börjar ändå vänja mig vid att äta trots att jag inte alls är hungrig. Får tänka som så att det är känslorna det är fel på..

Lunchen åt jag med systeryster! Jag gjorde min gröt "Saffranslycka" och jag tror minsann att den var populär hos henne. Hoppas det i alla fall..

Vid tretiden åt jag istället för näringsdrycken en stor ruta saffranskaka, ett par pepparkakor och en kopp med glögg! Mums säger jag bara. Otroligt mycket godare än drycken, haha. Hoppas verkligen på mera sådant i framtiden, för jag har inte njutit av sådana godsaker sedan i juni.. fastän jag flera gånger haft chansen till det. Dumma mig säger jag bara. Menmen, får passa på att njuta av sådant i tusenfald nu! Kommer nog att hinna bli redigt less på sötsaker. Särskilt eftersom drycken i sig är söt.. Mm. Snart ska jag börja äta riktigt mörk apelsinchoklad tror jag! Det är något jag saknat.

Nu på kvällen kokade jag risgrynsgröt för första gången i mitt liv. Jag lyckades med att inte bränna den! Lite stolt över det. Faktiskt blev det mycket gott.. Åt med kanel, socker och mjölk till och en tunnbrödrulle med skinka och senap. Sådant vill jag också se mer av i framtiden! Ska definitivt prata med dietisten nu på tisdag och se om det kan vara ett alternativ till drycken någon gång ibland. :)

I morgon ska jag iväg till skolan! Det är ingen lektion jag ska på, utan dans! Ska vara där vid tio och slutar vid halv tolv. Härligt att komma iväg från hemmet lite. Sen ska jag försöka städa mitt rum.. för det har inte alls blivit av idag.Dåligt. Det ser ut som ett bombnedslag :(

Saffranskakan :)

Mamma har lagt in sill! Då vet man att julen är nära..

Lunchen med syster :)

Jag har minsann slagit in ett par paket också..

-Nu är man allt lite stolt-

Nämen. Jag ser framsteg i sikte. Som jag sa tidigare, efter middagen drack jag både glögg och åt en lussebulle. Och nyss drack jag en näringsdryck, på det! Det var helt klart ett framsteg. Först tänkte jag att eftersom jag åt en lussebulle och glögg kunde det räcka med en stor tunnbrödrulle med senap och skinka och ett glas varm mjölk.. Men jag gjorde det inte. Varför ska den där bullen påverka mitt kvällsmål?

Därför gled det ned en i chokladsmak. Varm. Efter en lång och varm bastu. Jag lovar er, varm choklad är inte det man är som mest sugen på när man är helt överhettad. Kanske det också är ett framsteg egentligen. Jag menar, det hade ju varit BETYDLIGT godare med den fryst till glass. Men jag drack det ändå. Fastän det inte var perfekt, precis som jag ville.

Dag 92: Så vanligt det nu kan bli

Dagen har varit.. bra hittills. Jag klev upp vid sju som vanligt och åt ett par mackor och en skål med fil och müsli. Man är inte särskilt sugen på gröt när man äter söt gegga (se näringsdryck) stup i kvarten. Nej, tuggmotstånd vill jag ha! Och absolut inte söta smaker. En tunnbrödrulle med skinka och senap, och knäckebröd med kaviar sitter då alldeles utmärkt i magen.

Efter frukosten var jag så trött (somnade ganska sent igår) så jag gick och la mig i en timme. Ställde klockan på halv nio, för då skulle morgonens näringsdryck fram ur frysen så att den tinar lite. Annars är den helt stenhård. Jag körde igen på vaniljsmak och öste på kaffe för att få ned sötman. Smakar vaniljlatte ungefär.. Absolut helt okej. Så näringsdrycken åkte ned och sen röjde jag upp lite i köket och sedan på mitt rum. Det blev också en halvtimme framför pianot. Jag spelar bättre nu! Det är helt otroligt, men hjärnan fungerar betydligt bättre. Lite svårt att fatta att man blir så trög av att äta för lite..  Men så är det.

Lunchen åt jag med pappa runt tolv. Det blev varmrökt regnbågsfilé med potatismos, keso och gräslök! Mums säger jag bara. Åt dessutom en fruktsallad på apelsin, jordgubbar, hallon och blåbär med och ett glas proviva till efterrätt. Mätt. Men otroligt gott också! Jag kände mig så uppåt att jag följde med pappa till skolan sen. Satt ett par minuter på en lektion, det var faktiskt riktigt roligt att träffa klasskamraterna igen! Jag har bara varit borta från skolan sen i tisdags, men jag saknar det lite redan..
En nära vän följde med mig hem och hon var så snäll att hon hjälpte mig med ljusen på julgranen. Det är inte lätt ska ni veta och vi fick kämpa en hel del med att få det jämt. Men snyggt blev det! Fast ehe, toppen är lite ful. Jag och pappa kapade av den lite långt så den ser jättefjantig ut.. Desto bättre fick vi till en finfin lösning, tycker jag. Ni ser på bilderna :)

Min vän gjorde mig sällskap under näringsdrycken (choklad) samtidigt som hon smaskade på en otroligt god tunnbrödrulle med julskinka och senap. Jag var inte bara lite avundsjuk.. men jag tog en hel del skinka också. Det går ju fasiken inte att låta bli! Det var härligt att känna sig lite normal ett tag. Vara med en vän och skratta och ha kul är ju normalt. Definitivt mer av det i framtiden! Inga ångesttankar, inget tänkande på mat... Nej, det var otroligt skönt. Som att bli alltid så positiva Tua igen.

Till middag blev det flamberad pepparbiff med bakad potatis och sallad. Det var gott, även om jag gärna hade haft min mera blodig. aja, man kan inte få allt här i världen! Jag åt faktiskt en lussebulle och drack glögg till efterrätt, för jag var sugen. Därför tog jag det. Så kan det gå. Och det var faktiskt så gott att det lätt är värt det. Haha.

Ser man ens att det är vanilj? Nä..

Spela pianooo, tack fina vän för en bild tagen utan min vetskap. De brukar oftast bli bäst! :)

Här kläs det för fullt! Fler bilder på julgranen kommer snart. Trevlig kväll på er hörni, och ta vara på de tillfällena som ni är glada!

-Upp och ned, ned och upp-

Så kom den. Visst hade den funnits där hela dagen, i bakgrunden. Men mest var det friska Tua som var idag. En halvtimme innan middagen blev den väldigt, väldigt påtaglig. Jag sjunker först ihop på mitt rum. Dörrkarmen som vanligt. Fan. Äckelkänslan väller upp inom mig. Jag är varm. Hela jag är varm, förutom händerna. Varmt är fel. Varmt betyder att man har ätit för mycket.

Hulkar till, men det kommer inga tårar. Jag kan inte gråta längre. Istället stirrar jag in i väggen. Räknar och kalkyrerar. Äcklas. Tänker på de två kommande måltiderna. Potatismos! Och köttfärsbiffar. Sen NÄRINGSDRYCK. Det är äckligt.
Jag vill inte äta, viskar jag. Jag måste springa. Springa långt och bli av med värmen, för den är fel. Det är fel det här. Varför var du glad idag? Varför kämpade du inte emot? Du hade kunnat fuska med drycken i morse! Det var jävligt enkelt egentligen. Bara hälla ut lite eller helt enkelt efteråt stoppa fingrarna i halsen. Varför gör du det inte?
Så talar hon med mig. Jag rycks för tillfället med, börjar planera. Så ska jag göra.. så ska jag göra.. Så gör jag ikväll, så gör jag i morgon.

Sen kommer det andra. Jag vet att jag ligger på gränsen för inläggning, bmi 15.0 har jag ju. Jag vet att lite till och jag kommer att behöva så mycket mera näringsdrycker, hatade som de redan är. Jag höll ju på att få till det här! Jag hade ju tänkt byta ut det mot riktig mat till och med. Och jag hade bestämt mig för att inte fuska! Det skulle vara slut på det här helvetet sa jag ju.
Men det blir bra om jag fuskar. Det minskar ju ångesten. Då MÅR jag ju bättre, eller hur? Mycket bättre.. för stunden i alla fall. Sen kommer vågen fram. Något kilo till och jag ligger på en avdelning.

Så slår jag handen i marken. NEJ! Jag ska. inte. till. en. avdelning. Ingen sjukhusmat. Snälla. Spänner hela kroppen gör jag, men jag varken skriker eller gråter. Jag kan inte underlåta mig till det. Går istället ned till köket. Pappa gör i ordning potatismos. Han ser väl att allt inte är som det ska. Bekymrar mig säger jag att jag gör. Han förstår att det är ångest. Han säger att visst har jag varit glad idag, men jag kan inte förvänta mig att det bara blir bra på en gång. Det kommer att gå upp, det kommer att gå ned.. Jag blir inte bra, frisk, över en dag. Han har rätt, inser jag rätt fort. Först då kommer tårarna.

Sen äter jag middag. Fastän jag var mätt redan innan. Hunger är en lyx. Jag vet inte när jag kommer att få vara hungrig igen. Jag saknar det. Saknar känslan av att ha en marginal till middagen, så att jag kan äta den utan problem och till och med frukt och kaffe efteråt. Nu har jag ALDRIG någon marginal till nästa måltid. För mellan måltiderna vet ni ju vad som finns. 300 kalorier i flytande form. Där brast den marginalen. Orkar. inte.tänka. Nej snarare, jag kan inte tänka. Jag kan inte räkna ihop vad jag ätit under dagen för jag vet att om jag gördet, står jag inte ut förrän allt är kompenserat.


Contraria contrariis curantur
-Motsatser botas av sina motsatser

Dag 91: Vanlig mat!

Åh fy fasen vad jag längtar efter VANLIG MAT! Näringsdryckerna begränsar mig så. Jag låg igår en bra bit in på kvällen och funderade över alternativ till drycken, men som innehåller ca 300 kcal. Och jag kom fram till massa mumsigt! För jag känner verkligen ett sug efter ordentlig mat. 300kcal söt röra, om än jag kan få den godare, kan verkligen inte slå saker som..

-En portion risgrynsgröt ( 2.25dl * 100 = 225 kcal)  med mjölk (1.5 * 45 = 68 kcal), kanel och socker ( 2tsk * 20 = 40 kcal) ca 333 kcal totalt

-En lussebulle (40g * 300 = 120kcal) , en kopp varm choklad (2* 45 + kakao (20 kcal) och tre pepparkakor. ( 3* 25) mums säger jag bara! ca  305 kcal totalt

-En risifrutti (240 kcal) och en  knäckemacka med smör och kaviar. ca 310 kcal totalt

-En portion saffranspannkaka.(? vi säger väl ca 200 kcal.. hm, osäker här). med vaniljkesella (75 g * 160 = 120 kcal ) ca 320 kcal totalt

-Våfflor med créme fraîche,stenbitsrom och rödlök! Det vattnas redan nu i munnen..

-Turkisk yoghurt, 10% fett, (ca 2dl * 129kcal med 1 msk honung 60 kcal)  ca 318 kcal totalt

-Scones (303 på 100 g så kanske 50 g är lagom) med smör (2 tsk * 40) och apelsinmarmelad (2 tsk * 20.. ett glas varm mjölk (2* 45) till det. ca 320 kcal

-En skiva bröd (ca 100 kcal) med räkor (30 kcal), majonäs (1 msk 110kcal ), citron och salladsblad! Ett ägg (75 kcal) också! Åh.. En kopp te till det. ca 315 totalt

-Bröd (100 kcal) med rödbetssallad (30 g* 300 = 90 kcal), julskinka (en skiva ca 60 kcal) och två skivade köttbullar (2* 30) ca 310 kcal totalt

- Nyponsoppa (2dl * 50 = 100 kcal) gammeldags vaniljglass ( 30g * 230 = 69 kcal) och ett tunnbröd ( 100 kcal) med skinka (60 kcal) och senap (30 kcal) ca 359 kcal totalt

Snälla nån.. Jag längtar verkligen efter sånt här. Jag har ju hållit igen på ALLT jag gillar sen i juni!! Förstå vilken lättnad att kunna äta det här utan vidare problem,eftersom jag ändå MÅSTE få i mig 300 kcal. Vem vill inte göra det undrar jag?? Så mycket lättare, så mycket godare och skulle kännas så mycket bättre.Och inget fusk blir det heller. Jag VET att jag ska ha i mig dessa 300 och jag kanske kan få in mer på det om jag bara kunde få variera.. För det är inte direkt så att tunnbrödstuten inte stoppas in i munnen när mitt huvud räknat till 300 kcal. För det går inte.

JAG VILL HA RIKTIG MAT :( Mycket.

Nu har jag nyss ätit min förmiddagsnäringsdryck.. det blev en i vaniljsmak som jag fryste över natten i frysen och sedan hällde jag på en hel del kaffe. Vaniljen liksom smälte sakta ut i kaffet, men det blev ändå mycket fryst.. Otroligt vad frysbart näringsdryck är!
Men jag var jättesugen på en lussebulle och glögg. Funderar på att ta kontakt med dietisten senare och fråga vad hon säger. Huvudsaken antar jag om jag får variera (i alla fall någon av dryckerna) är väl att det blir någorlunda varierat mellan fett, kolhydrater och protein. Så att det inte bara blir socker och smör liksom. Eller så.

Jag vill ha :(

-Nämen-

Kvällsfikat intaget. Tunnbrödrulle med skinka och senap plus en varm näringsdryck med chokladsmak (blandade ut med lite mjölk och mera kakao för att minska sötman) och jag måste säga att det var framsteg. INTE EN TÅR! INTE EN VÄDJAN! Jag bad inte om att få äta en lussebulle istället. Jag grät inte. Jag skrattade till och med någon gång under tiden.

Ja, jag är nästan chockad själv. Men det gick bra igår också, efter första näringsdrycken.. det kom på natten istället. Nu däremot, lär jag vara så utmattad att jag kommer att somna vare sig jag vill eller inte. Jag har dessutom nyss fixat så att jag ligger på tre täcken. Japp. Det stämmer. Tre. Då slipper jag känna benen genom huden.. för det är sjukt obehagligt och dessutom lite triggande. sååå...

Fuck you Anorexia!

Nu ska jag borsta tänderna och sova. Ta hand om er finisar där ute. Man har bara ett liv, så varför sjabbla bort det?

Morgonens frusna choklad-näringsdryck

Här är den..

Smart va? Skriva innehållet. DET HJÄLPER SÅ MYCKET TACK

Kvällens varma näringsdryck. Utspädd med lite mjölk och mera kakao.

Det blev en skinkmacka till också. Med senap. Dock hann jag nästan äta upp den innan jag tog kort..

-Sen stoppar vi korven lite till-

Det tog ett tag att få ned näringsdrycken den här gången. Jag började inte ens på den utan låg över matsalsbordet, hulkande av gråt och försökte att förhandla mig ur. Denna gång, sa jag, denna gång snälla.. jag kan ta tre stycken mackor med skinka och senap och en stor kopp varm choklad! Det blir säkert mera kalorier men det skiter jag i! Inte det söta igen..

Pappa lyssnade det gjorde han. Men han sa ingenting om att jag kunde göra så. Han sa inte heller att jag inte fick. Han pratade bara flera gånger om att bara jag lyckas bryta den här akuta svälten kan jag gå över mera till vanlig mat. Efter tjugo minuters resonerande och förhandlande reste jag mig upp och tog min jordgubbsdryck. Han behövde inte säga åt mig. Jag gjorde det bara.

På med lite frysta hallon och hugg in! Och smaken? Ja, EFTERRÄTT: Smakar det. Som söt glass. Jag ogillar det, jag har alltid, alltid varit mera förtjust i salta och sura smaker. Kryddiga. Visst har jag kunnat äta något sött ibland, lite vaniljglass och en fräsch fruktsallad eller så. Eller tårta någon gång. Men det har aldrig varit en hit. Grädde gillar jag inte direkt och choklad spyr jag om den är för ljus. Min syster lurade i mig en chokladbit en gång, sa att den var mörk inunder.. sen var det helt av vit choklad. Jag var tvungen att spotta ut den. Usch, kväljs vid blotta tanken.

Nu påbörjar jag alltså projekt avsöta drycken. Jag ska ikväll dricka en med smak av choklad och späder jag ut den med lite mjölk och mera ren kakao blir det kanske som mörk choklad. Sen värmer jag det såklart. Förhoppningsvis smakar det okej inte inte blir äckel-sött.

Middagen var väldigt god. Det var spenatsoppa. ÄNTLIGEN lite sälta! Äntligen lite andra smaker än sött.. Det gick ner två portioner spenatsoppa och nästan ett helt ägg. Jag utbrast när det var klart:
"Jag önskar verkligen att jag inte var så full, annars hade jag ätit mycket mera för det var så otroligt gott!"
Inte vidare mycket kalorier dock, så jag lär ta en skinkmacka (julskinka + senap, mums!) till chokladen ikväll. Förhoppningsvis blir det helt okej.

Nu har jag inte varit hungrig alls på 24 timmar. Undra hur länge det här ska pågå? Jag hoppas verkligen, verkligen att jag blir hungrig snart och att korvkänslan försvinner..

De ringde från BUP idag. De har pratat med läkaren jag träffade i september (BMI 16.8 då jämfört med 15.0 nu) och hon ville på direkten träffa och undersöka mig. Tydligen var hon riktigt bekymrad över min viktnedgång och var rädd att det kunde gett skador.. Alltså blir det BUP på tisdag. Men då har jag tryckt i mig 18 stycken näringsdrycker till ( eller 5400 kcal) så lär ju vara i bättre skick då. Eller. Kanske inte. Hm. Jag vet inte. Det återstår att se. Kan inte låta bli att erkänna att lite nyfiken är jag.. Blir jag hungrig snart? Ändras tankarna? Upp till bevis!

-Fylld till brädden-

Oh herregud, vad jag är full. På mat. Och näringsdryck. Näringsdrycken blev ju vid tiotiden, sen åt jag lunch strax efter tolv. Proppmätt var jag redan innan. Jag åt mandelpotatis med kallrökt regnbågsfilé med keso och lök. Det var otroligt gott, särskilt eftersom det var en brytning från sötman av näringsdryckerna. Jag har aldrig varit stormförtjust i väldigt söta saker och söta, det är de verkligen!

Chokladsmaken som jag testade på näringsdrycken var nog godast hittills av de två jag smakade. Fryst som den var, smakade det ganska precis som chokladglass. Inte alls lika kväljande som vaniljen. Vaniljen däremot är nog helt okej att blanda med kaffe. Jag hade tagit lite extra kakao i chokladdrycken också.. testade att värma den på slutet och det smakade som en lite väl söt varm choklad, men helt klart drickbart. Kanske blir bättre om man blandar ut med mjölk och mera kakao? Får nog lov att testa det ikväll. Till mellanmålet ska jag smaka jordgubbssmaken.. Den luktar precis som en riktigt konstgjord jordgubbsglass. Ungefär sån som man kunde köpa på barn på pinne och som fanns i vanilj, jordgubb och choklad..

Just nu äter jag (trots proppmättheten) en fruktsallad på clementin, hallon, jordgubbar och blåbär. Lite vaniljpulver och citron på det. Den där fruktsalladen är ju ändå lika mycket som en sked av min näringsdryck. En fis i rymden alltså. Herregud, jag kommer att få helt konstiga proportioner.. En semla känns snart som ingenting- det är ändå mindre än i en jävla dryck! Ursäkta språket. Den gör mig stundtals upprörd. Än har jag dock inte fått något ångestanfall som jag hade under natten.. Men nu ska jag försöka sova lite tror jag. För jag är dödentrött.

JO! Förresten: I kommentarerna frågade någon vad detta "Dag XX" betyder. Det ska jag förklara! Det är hur många dagar det har gått, sedan jag tog modet till mig och gick ned till mamma och pappa och berättade att jag trodde att jag behövde hjälp. Man kan säga, att det var då jag på något plan insåg att det höll på att gå åt helvete. Men jag hade ingen aning hur åt helvete det skulle gå..

-Svar på kommentar-

Tova: Intressant hur du skriver att nu kommer alla att bli nöjda, alla som vill att du ska bli tjock. Det tycker jag du ska fundera mer på, för det tror jag är viktigt i din väg mot att bli frisk. Hur ska du göra för att gå upp i vikt men ändå inte känna att du bara ger upp "dig själv" och tillfredsställer alla andra? Vilka andra sätt, förutom svält, finns att vara självständig på och inte bara "vara duktig", som andra vill att du ska vara? Hur ska du stå upp för dig själv på andra sätt än genom maten? 

Egentligen var det nog inte det friska Tua som sa så där. Jag vet ju att ingen vill att jag ska bli tjock, bara frisk och hälsosam. Men det känns lite så ibland, eftersom när jag "ger upp" innebär det naturligtvis att gå upp i vikt också. Gå upp i vikt för mig, blir nästan ekvivalent med att bli tjock. Fastän jag BMI räknat utan problem skulle kunna gå upp tio kilo och ändå räknas som smal/normalviktig.

Jag tror att jag måste se detta som om jag förtjänar att må bra, för jag har ju egentligen inte gjort någonting för att förtjäna att inte må bra! Jag tycker ju att alla förtjänar det, jag är ju starkt emot dödsstraff till exempel, så varför skulle jag själv vara undantaget från den regeln?
Vara duktig behöver man egentligen inte. Jag tror att jag måste sätta upp mål för mig själv, vad jag vill göra med mitt liv. Jag vill kunna resa! Jag vill kunna åka till nya, spännande platser och njuta av livet- eftersom jag faktiskt har turen nog att kunna leva så bra. Jag hoppas verkligen (andra säger att de vet, men som sagt, upp till bevis!) att jag nu när jag tvingar i mig näringsdryckerna och samtidigt äter, lyckas ändra mina tankar också. I alla fall väcka till liv den friska sidan inom mig, som inte tycker att jag borde svälta utan faktiskt ta chansen till att få ett fantastiskt liv. Det är en möjlighet som jag absolut inte vill slänga bort.

Just nu i början kommer det nog mest kännas väldigt, väldigt jobbigt och jag kommer att fortsätta med mina undanflykter och idiotiska resonemang (stundtals skrattar jag åt mig själv, jag inser faktiskt hur mycket jag ljuger) men jag tycker att det är värt ett försök i alla fall att testa dessa näringsdrycker. Jag kommer ju inte undan. Antingen blir det näringsdrycker hemma, eller sond och så via inläggning. Jag stannar hellre hemma, för jag tror att det är den lättare (ha! svårast är de alla, men lättare än svårast :P) metoden för mig.
Självständig har jag ju alltid varit och även om jag kanske skulle behöva punktbevakning (jag är bevakad nu också, men jag får i alla fall gå på toa och så själv..)tror jag, nej jag vet, att när jag väl bestämt mig så jävlar går det. Så är det! Och jag har bestämt mig för att ge detta en chans. Mycket för att jag räknat ut att jag i teorin bara kan gå upp två kilo på dessa näringsdrycker (räknat om jag äter tillräckligt annan mat för att täcka dagsbehovet, vilket jag ju inte direkt gör) och två kilo är inte FÖRFÄRLIGT mycket. Det är en del, känns det som nu, men tjockkänslan säger två kilo för varje näringsdryck och inte två kilo för 48 drycker.

Dag 90: Det finns inga ord

Den här natten var den värsta jag varit med om på jagvetintehurlänge.

Det kändes helt okej när jag gick och la mig vid kvart i elva. Visst, jag kände mig äckligt mätt, men jag hade inte panik. Sen smög det sig på. Jag växte i kläderna där jag låg, vågade inte ligga kvar med risk för att sängen skulle gå sönder.
300 KCAL stod det skrivet i pannan på mig. Inte för att jag tittade i en spegel. Nej, det vågade jag faktiskt inte. Jag stod inte ut. Jag ville bort och framför allt: slippa dryckerna.

Jag kunde göra vad som helst, jag lovar er det. Planerna som arbetades ut i mitt huvud var hemska. Jag kände att jag inte kunde stå still och tänka heller utan var tvungen att röraröraröra på mig och bli av med lite. Men det var mitt i natten. Jag kunde inte springa omkring i huset bara så där. Nu blir de nöjda tänkte jag, för nu är jag tjock. Som alla vill. GÖDA MIG.

Attackerna kom i omgångar. Började med hulkningar, slutade i att jag nästan låg på golvet.

Fasen, nu är det frukostdags. Jag måste gå och göra det nu. återkommer snart om jag lever. Jag ska aldrig mera äta. Jag mår illa fortfarande sen drycken och den trycker mot magen.. Pappa ropar. Hej.

Tillbaka. Jag fattar inte hur jag kunde få ned den där gröttallriken. Jag fattar inte. Fortsätter min historia från där jag var..

Jag började succesivt, allt eftersom timmarna gick att arbeta ut planer. När jag häller upp drycken kan jag inte hälla upp allt, de lär ju inte skaka förpackningen direkt.. Jag kan när de väl står i frysen gå upp och ta bort lite, blanda ut med vatten. Jag lovar er. Jag hade värre förslag än så, betydligt värre. Men de vill jag inte skriva här. Alltså.
Jämförelserna i mitt huvud var nästan värst. Jag började tänka på allt jag kunde ha ätit för lika mycket som de där två deciliterna. Sen räknade jag ihop. 48 stycken stod det i källaren. 48*300= 14400 kcal! Som jag ska äta! Det är helt sjukt. Två kilo kroppsvikt är det. Hej två kilo som sitter på mig alldeles snart. För jag lovar, det kommer det att göra.

Pappa kom till mig stundtals, men den delen av mig som var då gick inte att resonera med. För den delen som var då, det var Ana- Skada. Knappt en skymt av Tua syntes där. Jag (hon) började panikresonera.
"Jag lovar, jag tar mina tre deciliter pasta till varje måltid! Jag äter mellanmål, två rejäla mackor med pålägg och jag dricker mina sju deciliter mjölk varje dag! Jag har inte försökt, jag har inte försökt på riktigt.. För jag har inte förstått att det har varit så här allvarligt! Om jag bara hade fått det uppställt framför mig: antingen äter jag betydligt mer eller så blir det näringsdryck. Inget val liksom. Men inte båda! Jag klarar inte -av-att-äta-och-dricka-det-där!"

Så höll jag på länge. Jag har i princip glömt vad pappa sa, men helt gick han inte på Skada. Egentligen borde jag vara tacksam. Nu är jag mest arg. OM två timmar kommer han hem hit för att jag ska äta den där drycken!!! 300 kcal bara i en skål så där. Det är fan sjukt. Det är sjuka mängder! Jag står inte ut med tanken. Andningen ökar och jag börjar åter arbeta ut planer. Bara med tanken på det.

"Se det som medicin." försökte pappa. Men allt jag ser är 300 KCAL skrivet i stora bokstäver på flaskan. Det kan jämföras med en stor bakelse. Eller en stor tårtbit. Eller en lussebulle, typ fyra pepparkakor och ett glas glögg. Förstår ni mängden nu? Och jag ska äta det TRE gånger om dagen utöver det vanliga. Kanske skulle ni med glädje trycka i er ett stort bakverk mellan frukost och lunch, lunch och middag och senare på kvällen. Men jag lovar er- jag gör det inte med glädje.
Om jag ens gör det.

Idag är det nationella i Matematik 1c. Ha skämtar de eller? Aldrig att jag går som ett vrak till skolan. ALDRIG att jag lider av ångesten öppet inför alla. NEJ. Jag ska inte till skolan. Inte idag. Knappt i morgon. Knappt på hela veckan, eller nästa. Så blir det.

-Äta bör man annars dör man-

Fortimel multi fibre vanilj.. Hade den lite i frysen innan så var lätt fryst.

Som den var kändes den lite tråkig. I med lite kakao! Mera uthärdlig.

Lite kaffe kanske? Ännu bättre! Nu är den till och med god.

Slut. Tog flera pauser under tiden. Gick omkring, smälte det lite. men jag åt den. Ah.. 47 till står nere i matkällaren.

Stort tack till alla fina kommentarer! I morgon när jag får tid efter skolan lovar jag att svara på dem :) Nu ska jag försöka sova, för jag ska skriva nationella proven i matematik 1c hela dagen i morgon...  En näringsdryck blir det mellan frukost och lunch. Då hade jag tänkt ta choklad.. Sen blir det en vid tretiden. Då testar jag jordgubb. Sen har jag smakat på alla! Utvärdering kommer, helt klart.

Dag 89: Näringsdrycker

Så jag hamnade där ändå: helvetes jävla skit.

Det känns så absurt. 300 kcal på två deciliter. Tre gånger om dagen. 900 kcal. Mitt vanliga intag alltså i kcal.. men sen ska jag äta mat på det. Dubbelt så mycket.

Jag kunde lika gärna dricka grädde.
Det känns som om ingenting annat är något längre.
Jag åt en pepparkaka i morse.
Jaha, vad är det? 25 kcal? DET ÄR INGENTING
Det är typ en klunk äcklig dryck.

Tänk alla himmelsk mat jag kan få på 300 kcal. Det är en pannacotta. Det är tre gröttallrikar. Det är 6-7 deciliter mjölk eller 12 pepparkakor. Det är 10 clementiner. Det är fem av mina vanliga luncher. Jag vill inte. Jag blir helt galen på siffrorna. Jag ska DRICKA det. Jag vill inte. Åh snälla nån. Dessutom fanns det bara några chokladsmak kvar så jag fick massa jordgubb också. JAG HATAR DET. Äckligt. Snälla nån. Nu har jag hällt över en i vaniljsmak till en bägare och ställt in i frysen. Kanske det blir som vaniljglass? Hm. Kalorimsässigt är det mer än vaniljglass.

Jag känner på mig att kvällsfikat+ näringsdryck blir helvetet personifierat. Men jag kan inte göra ett skit åt saken.