Followers

Visar inlägg med etikett mätt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mätt. Visa alla inlägg

söndag 10 juni 2012

Dör

Åh herregud. Jag är så mätt! Men middagen var ju så god.. Rotmos och fläsklägg med massvis med senap! ÅÅH. Sen åt jag typ en halv ananas och kaffe efter det. Men det är nog bra, för då har jag massor energi till att övningsköra i kväll och hämta syrran :D

Sen ska tydligen första episoden av True Blood säsong fem släppas idag, så det ska jag försöka hinna med innan jag kör iväg.. Men det står ingenstans vilken tid det släpps!

Eh. Lite mer kuriosa nu.. I natt när jag gick på toa så gick jag rakt in i dörrhandtaget. Var i flera sekunder bombsäker på att jag brutit revbenen..dag har jag lite ont men inga revben lär vara brutna i alla fall. Sen vaknade jag mitt i natten och min arm var helt och totalt bortdomnad. Jag kunde inte röra den utan fick lyfta den med andra handen. Tydligen hade jag legat mer armen ovanför huvudet och blodtillförseln hade strypts. Det kändes farligt och min arm var helkonstig i flera timmar. Först gjorde det förskräckligt ont, sen var den kall och skakade. Usch. Tänk om den hade dött! Men det känns konstigt. Kan lemmar dö i sömnen tro?

Hittade massa gamla bilder på min externa hårddisk.. Tänkte dela med mig :) Denna bild togs i januari 2011.



Något brusig bild..

Hahha.. har var jag cirka nio.

Snygg potatis :D

Omg.. vilket långt hår! Men rätt så slitet här.

torsdag 5 april 2012

Resfeber

Min sömn i natt var i princip obefintlig, kändes det som i alla fall. Jag säkert mera än vad det kändes som... Mätt var jag i alla fall, som bara den! Jag kan inte komma ihåg när jag var så mätt innan. Tippar på att middagen igår gick på 1100 kcal. Den ni! Ska försöka lägga upp bilderna på maten innan jag åker men inte säkert att jag hinner.

Till förrätt var det en laxröra på toast (lax, ägg, crème fraîche och rom)samt en liten apelsindrink (alkoholfri).
Varmrätt var det röding, en sås och pressad potatis. Det var två stoora rödingfileér..
Efterrätt var en "trippelchokladterrine" som egentligen var helt totalt tvärtemot min ätstörning. Verkligen det mest förbjudna jag någonsin ätit! Det var bokstavligt talat smält choklad, i olika lager och ljusheter. Jag tror att chokladen var utblandad i grädde och det var generöst med mängden också.. Minst en deciliter! Riktigt stolt, men jag åt upp allt. Hittade ett recept som är liknande..

Direkt efter lunch har jag först historia, sedan bär det iväg! Bil till Uppsala, sova där, sedan långfredagen ska spenderas i Stockholm/Uppsala.  Lördag blir det raka vägen (med stopp Düsseldorf) till Greeekland! Ja, jag är flygrädd. Så det känns inte särskilt bra. Alls. Men det är ju enda sättet att komma fram till Grekland fort så jag har ju inte direkt ett val... Blö. Det blir till att hålla tungan rätt i mun då!

Hoppas att ni alla har en trevlig påsk och jag lovar er att ni kommer få riktiga bildbomber från ett grönskande Grekland!

fredag 30 december 2011

Paltkoma och bildbomb

Herregud.. vad jag är mätt! Haha! Jag åt först lunch när jag vaknade vid halv tolv, bestående av en stor portion quorngryta med quorn,lök, turkisk yoghurt och tomat. Till det åt jag couscous och två mackor. Proppmätt. Givetvis vaknar min syster Moa och min kusin Jonas strax efteråt... De är hungriga såklart, och vill ha sig något till lunch.
"Våfflor!"
Oh. Jag satt just och åt min efterrätt, en skål med olika sorters bär, när de kom med förslaget. Jag var mätt, det var jag, men man kan ju äta ändå!

Så kom det sig att jag åt ett par våfflor på det också. Det var verkligen länge sedan! Jag vet inte när det var senast.. men nästan ett år sen, minst. Mums säger jag bara! Men det ledde såklart till att jag fick ont i magen av mättnad och jag halvligger nu och skriver detta, men åh! Det var sannerligen värt det. Håhå. Mat <3

Här kommer lite bilder från gårdagen och idag!









Nattmacka

Dagens middag var.. helt underbar. Den var mycket förbjuden - ingen mat är förbjuden längre!- och jag har inte ätit och njutit av något liknande på evigheter. Den bestod av en gryta med kyckling, banan och en sås av grädde och curry. MUMS! Till serverades det ris och baguetter med olika ostar.. Åt en himla massa ris och gryta och sedan tre baguettebitar med tjocka skivor brieost och vanligt bregott. Åh, det var matglädje. Stackars några av er läsande, som skulle lida så efter en sådan måltid. Jag gjorde det faktiskt inte. Rundade av det hela med en stor kopp kaffe med mjölk och 40g apelsinchoklad och ett par aladdinpraliner. Det satt gott i magen.

Ett par timmar senare åt jag saffranskaka,pepparkakor och glögg. Åh! DET var gott det också. Blir ni rädd för alla kalorier? Det blir inte jag. Idag på affären hände det en liten rolig incident, så annorlunda som det brukar vara:
"Pappa, vad kan man äta som är väldigt energirikt men samtidigt inte typ.. choklad eller nötter?" frågade jag honom när vi kom in i mataffären.
Han tänkte ett tag.
"Yoghurt med honung?"
Jag hittade den fetaste yoghurten jag kunde hitta, 10% (blir ni rädda nu?) eller också kallad grekisk yoghurt. Allt detta chokladätande fick mig igår natt att ligga vaken rätt så länge, för min mage gjorde väldigt ont.. Måste kanske tänka på att äta lite "nyttigare" och få i mig lite kalcium och så på köpet. När jag kom hem åt jag sedan upp en stor del av min yoghurt tillsammans med en stooor klick sirap.. DET var gott! Och energirikt. Har ni några andra tips kanske på något gott, helst inte så sött, och energirikt? Inte nötter, för det är jag inte vidare förtjust i!

Nu, vid klockan halv ett blev jag lite hungrig igen.. Herregud, kakan var ju runt nio-tio någongång och jag är van vid att bli matad var tredje timme. Så jag gick ned, i mörkret, och tog en clementin och en skiva grekiskt lantbröd med bregott och kaviar. Det var så gott, men det kurrar fortfarande i magen så jag ska minsann gå ned och ta mig en till...
Nä, det blev en skål med fil och tre sorters flingor istället. Struntsamma att klockan nu är ett, för jag är hungrig. Och man ska äta när man är hungrig eller hur? Det är kroppens sätt att säga att den vill ha mat. Och jag har ingen anledning att misshandla den och neka den det den vill ha. Så varsågod, kära kropp, somna mätt i magen!

Orkar inte ladda in några bilder, ska äta upp min fil och sedan sova. Det kommer i morgon istället! Och tack alla, era kommentarer värmer så. Riktigt kul att andra blir glada av att jag är glad! Hihi.

måndag 19 december 2011

-Inte helt uppstoppad-

Kvällens näringsdryck á la fryst i chokladsmak är uppäten. Och jag är inte helt uppstoppad! Så otroligt fantastiskt att slippa den proppmätta känslan som för vanligt, hälsosamt folk oftast bara uppkommer efter julbordet... Jag åt till och med en clemtentin efteråt- de är ju så goda! Och så fräscht efter all söt chokladgegga, för även om den är god är den väldigt söt. Hällde på kaffe, igen.. Jag har unnat mig för lite kaffe under min sjukdomsperiod! Tror faktiskt att det var ett sätt att straffa mig själv, särskilt eftersom jag älskar kaffe så mycket.

Nu har jag druckit kaffe först på förmiddagsnäringsdrycken,
sedan på äckeljordgubbsdrycken
och sedan nu på kvällen!

Namnam! En period i maj och juni drack jag inte kaffe på sex veckor. Jag sa att det var för att bevisa för mig själv att jag inte behövde kaffe och visst gick det. Men herrejävlar vad jag saknade det! I Grekland och under sommaren drack jag högst en kopp per dag, och den var väldigt liten.. Ett tag, när anorexin var som värst (veckorna innan jag började med näringsdryckerna, det vill säga för bara ett par veckor sedan) unnade jag mig nästan aldrig kaffe efter maten. Istället drack jag mängder med te. För att stilla hungern antar jag och få upp värmen..

Nåväl, detta inlägg var inte tänkt att bara handla om kaffe! I morgon ska jag till BUP igen.. träffa en läkare som ville undersöka mig efter min kraftiga viktnedgång och förhoppningsvis också dietisten. Ska definitivt bli intressant! Först och främst är jag både nyfiken och orolig över hur min kropp kan ha tagit skada, jag menar.. flera saker är ju väldigt tydliga och är det även fortfarande. Jag tappar hår. I mängder. Det blir faktiskt bara värre och värre med den saken.. Nu har jag tappat flera tussar framme vid pannan, och min lugg är alldeles urtunnad! Om jag sätter upp håret i en hästsvans, ser man på många ställen min hjässa. Jag avskyr det. Mitt hår, som en gång varit min stolthet, vill jag helst bara klippa av hela skiten och gömma det under en mössa. Jag gjorde det ju också, i september.. Klippte det från navellängd till axlarna. Tjoff. Nu däremot, känns axellängd som för långt. Men jag ska inte klippa mig igen. Om jag inte tappar så pass mycket att det ser helt katastrof ut förstås.

Har ni något tips på hur man kan dölja det, om man inte går runt i mössa? Just nu kör jag på att sova i flera flätor (hahahah ser urlöjlig ut med ett par tunna små flätor, tur att ingen ser mig) och släppa ut flätorna på morgonen och borsta ut det. Blir som mest fluffigt då, men som sagt.. Egentligen har jag fint, självlockigt hår som jag utan problem gärna har utsläppt utan att göra något med det.
En sak som oroar mig en hel del är att håret ligger cirka 2-3 månader efter det som händer i kroppen. HUR I HELA FRIDEN KOMMER DET ATT VARA OM 3 MÅNADER DÅ!? För tre månader sedan.. hm.. hade jag BMI 16.8 jämfört med 15.0 nu. Vill inte, vill inte, vill inte veta hur det ser ut då...

Någon gång, när jag känner mig modig nog, ska ni få se en oflätad bild på katastrofen..

-ALDRIG mera jordgubbe-

 Jag vill börja med att säga: Tack för alla kommentarer! Jag önskar att jag kunde testa Fortimel Yoghurt style men som jag har förstått kör de med Multi Fibre här. Dessutom är choklad-och vaniljsmaken riktigt god :) Sen hoppas jag på att inom så kort som det bara är möjligt att få sluta med dessa drycker- vanlig mat är trots allt det som man borde äta! Och eftersom jag inte har väldigt stora problem med att äta det, antar jag att det är bättre för mig. Sen är det ju viktigt att jag lär mig äta precis allt igen (tårta, sötsaker, godis,pasta,grädde) och så vidare så mellanmålen är väl ett fantastiskt tillfälle att öva på det "förbjudna". 

Näringsdryckerna får mig att känna mig så begränsad! Min syster kan sitta och smaska på diverse godsaker - lussebullar, riktig varm choklad, mackor med alla möjliga pålägg, kräftost, ädelost... Sen sitter jag där med min dryck. För när jag väl har ätit upp den har jag på flera timmar ingen plats för annat. Jag dricker inte ens te längre! Och vatten är svårt att få sig i tillräckligt när man är så fullproppad, att jag numera går omkring med ständig huvudvärk och troligtvis vätskebrist. Jag drack ju massor förut!


             --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Då var det konstaterat, efter två provtillfällen. Fortimel Multi Fibre Jordgubb är helt oätlig. Det är faktiskt bland det äckligaste jag smakat i hela mitt liv, och tro mig- det säger en del. Jag försökte flera saker för att få den mera ätlig. Först hade jag alltså fryst den som vanligt..

-Mosade hallon och blåbär = att förstöra bären.
-Jordgubbssylt = det behövs ofantliga mängder för att dölja den andra, fejkade, jordgubbssmaken. Alltså inget alternativ. Dessutom blev det väldigt söttsliskigt.
-Kaffe = Det enda som gjorde att jag fick i mig allt... Hela den sista decilitern var dränkt i kaffet. Bara ÖSA på med massa svart kaffe och smaken är nästan dold! Dessvärre kan ni  ju tänka er hur kaffe med äcklig jordgubbsglass smakar.



Jag hade till och med fryst i en del bär..


Smaskigt! Eller inte... Petade undan hallonen för att i alla fall rädda några av dem. Usch. Julkalendern var i alla fall bra! Det var nog tur att jag kunde distrahera mig med något. Ehe.

torsdag 15 december 2011

-Upp och ned, ned och upp-

Så kom den. Visst hade den funnits där hela dagen, i bakgrunden. Men mest var det friska Tua som var idag. En halvtimme innan middagen blev den väldigt, väldigt påtaglig. Jag sjunker först ihop på mitt rum. Dörrkarmen som vanligt. Fan. Äckelkänslan väller upp inom mig. Jag är varm. Hela jag är varm, förutom händerna. Varmt är fel. Varmt betyder att man har ätit för mycket.

Hulkar till, men det kommer inga tårar. Jag kan inte gråta längre. Istället stirrar jag in i väggen. Räknar och kalkyrerar. Äcklas. Tänker på de två kommande måltiderna. Potatismos! Och köttfärsbiffar. Sen NÄRINGSDRYCK. Det är äckligt.
Jag vill inte äta, viskar jag. Jag måste springa. Springa långt och bli av med värmen, för den är fel. Det är fel det här. Varför var du glad idag? Varför kämpade du inte emot? Du hade kunnat fuska med drycken i morse! Det var jävligt enkelt egentligen. Bara hälla ut lite eller helt enkelt efteråt stoppa fingrarna i halsen. Varför gör du det inte?
Så talar hon med mig. Jag rycks för tillfället med, börjar planera. Så ska jag göra.. så ska jag göra.. Så gör jag ikväll, så gör jag i morgon.

Sen kommer det andra. Jag vet att jag ligger på gränsen för inläggning, bmi 15.0 har jag ju. Jag vet att lite till och jag kommer att behöva så mycket mera näringsdrycker, hatade som de redan är. Jag höll ju på att få till det här! Jag hade ju tänkt byta ut det mot riktig mat till och med. Och jag hade bestämt mig för att inte fuska! Det skulle vara slut på det här helvetet sa jag ju.
Men det blir bra om jag fuskar. Det minskar ju ångesten. Då MÅR jag ju bättre, eller hur? Mycket bättre.. för stunden i alla fall. Sen kommer vågen fram. Något kilo till och jag ligger på en avdelning.

Så slår jag handen i marken. NEJ! Jag ska. inte. till. en. avdelning. Ingen sjukhusmat. Snälla. Spänner hela kroppen gör jag, men jag varken skriker eller gråter. Jag kan inte underlåta mig till det. Går istället ned till köket. Pappa gör i ordning potatismos. Han ser väl att allt inte är som det ska. Bekymrar mig säger jag att jag gör. Han förstår att det är ångest. Han säger att visst har jag varit glad idag, men jag kan inte förvänta mig att det bara blir bra på en gång. Det kommer att gå upp, det kommer att gå ned.. Jag blir inte bra, frisk, över en dag. Han har rätt, inser jag rätt fort. Först då kommer tårarna.

Sen äter jag middag. Fastän jag var mätt redan innan. Hunger är en lyx. Jag vet inte när jag kommer att få vara hungrig igen. Jag saknar det. Saknar känslan av att ha en marginal till middagen, så att jag kan äta den utan problem och till och med frukt och kaffe efteråt. Nu har jag ALDRIG någon marginal till nästa måltid. För mellan måltiderna vet ni ju vad som finns. 300 kalorier i flytande form. Där brast den marginalen. Orkar. inte.tänka. Nej snarare, jag kan inte tänka. Jag kan inte räkna ihop vad jag ätit under dagen för jag vet att om jag gördet, står jag inte ut förrän allt är kompenserat.


Contraria contrariis curantur
-Motsatser botas av sina motsatser

onsdag 14 december 2011

-Sen stoppar vi korven lite till-

Det tog ett tag att få ned näringsdrycken den här gången. Jag började inte ens på den utan låg över matsalsbordet, hulkande av gråt och försökte att förhandla mig ur. Denna gång, sa jag, denna gång snälla.. jag kan ta tre stycken mackor med skinka och senap och en stor kopp varm choklad! Det blir säkert mera kalorier men det skiter jag i! Inte det söta igen..

Pappa lyssnade det gjorde han. Men han sa ingenting om att jag kunde göra så. Han sa inte heller att jag inte fick. Han pratade bara flera gånger om att bara jag lyckas bryta den här akuta svälten kan jag gå över mera till vanlig mat. Efter tjugo minuters resonerande och förhandlande reste jag mig upp och tog min jordgubbsdryck. Han behövde inte säga åt mig. Jag gjorde det bara.

På med lite frysta hallon och hugg in! Och smaken? Ja, EFTERRÄTT: Smakar det. Som söt glass. Jag ogillar det, jag har alltid, alltid varit mera förtjust i salta och sura smaker. Kryddiga. Visst har jag kunnat äta något sött ibland, lite vaniljglass och en fräsch fruktsallad eller så. Eller tårta någon gång. Men det har aldrig varit en hit. Grädde gillar jag inte direkt och choklad spyr jag om den är för ljus. Min syster lurade i mig en chokladbit en gång, sa att den var mörk inunder.. sen var det helt av vit choklad. Jag var tvungen att spotta ut den. Usch, kväljs vid blotta tanken.

Nu påbörjar jag alltså projekt avsöta drycken. Jag ska ikväll dricka en med smak av choklad och späder jag ut den med lite mjölk och mera ren kakao blir det kanske som mörk choklad. Sen värmer jag det såklart. Förhoppningsvis smakar det okej inte inte blir äckel-sött.

Middagen var väldigt god. Det var spenatsoppa. ÄNTLIGEN lite sälta! Äntligen lite andra smaker än sött.. Det gick ner två portioner spenatsoppa och nästan ett helt ägg. Jag utbrast när det var klart:
"Jag önskar verkligen att jag inte var så full, annars hade jag ätit mycket mera för det var så otroligt gott!"
Inte vidare mycket kalorier dock, så jag lär ta en skinkmacka (julskinka + senap, mums!) till chokladen ikväll. Förhoppningsvis blir det helt okej.

Nu har jag inte varit hungrig alls på 24 timmar. Undra hur länge det här ska pågå? Jag hoppas verkligen, verkligen att jag blir hungrig snart och att korvkänslan försvinner..

De ringde från BUP idag. De har pratat med läkaren jag träffade i september (BMI 16.8 då jämfört med 15.0 nu) och hon ville på direkten träffa och undersöka mig. Tydligen var hon riktigt bekymrad över min viktnedgång och var rädd att det kunde gett skador.. Alltså blir det BUP på tisdag. Men då har jag tryckt i mig 18 stycken näringsdrycker till ( eller 5400 kcal) så lär ju vara i bättre skick då. Eller. Kanske inte. Hm. Jag vet inte. Det återstår att se. Kan inte låta bli att erkänna att lite nyfiken är jag.. Blir jag hungrig snart? Ändras tankarna? Upp till bevis!

-Nu kommer det, paniken-

Bombar er med inlägg.. men jag vill skriva!

Om ett par minuter kommer pappa. Dags för 300 kcal till.
Det är nu tankarna kommer på hur jag ska komma undan.
Om jag säger att jag dricker varm choklad och en lussebulle?
Det är sååå mycket godare, men jag vet inte exakt att det är 300 för det står inte på bullend irekt. Det kan lika gärna vara 250 eller 400: Men jag vet inte.
VARFÖR skriver man ut det på paketet?
På ett sätt hade jag nog tagit reda på innehållet ändå. Det ger ju lite trygghet att veta vad man stoppar i sig..
Men siffrorna växer framför mig.
Med 300 i magen, kan jag helt omöjligt äta middag.
Jag har ju lunchen där, 300 kcal och frukosten där.. DET FÅR INTE PLATS!

What to do?

-Nu var det snart dags igen-

Om en halvtimme blir det näringsdryck IGEN: jag lovar, jag gör inget annat än att äta och dricka näringsdrycker.

Jag är fortfarande proppmätt. Känner mig som en uppstoppad korv faktiskt. Finfin beskrivning. och tänk då att proppa in lite ännu mera i den här korven.. sen blir det middag, kvällsfika plus ännu en full korvstoppning på det. Mumsigt! Jag är INTE pepp på det.

-Fylld till brädden-

Oh herregud, vad jag är full. På mat. Och näringsdryck. Näringsdrycken blev ju vid tiotiden, sen åt jag lunch strax efter tolv. Proppmätt var jag redan innan. Jag åt mandelpotatis med kallrökt regnbågsfilé med keso och lök. Det var otroligt gott, särskilt eftersom det var en brytning från sötman av näringsdryckerna. Jag har aldrig varit stormförtjust i väldigt söta saker och söta, det är de verkligen!

Chokladsmaken som jag testade på näringsdrycken var nog godast hittills av de två jag smakade. Fryst som den var, smakade det ganska precis som chokladglass. Inte alls lika kväljande som vaniljen. Vaniljen däremot är nog helt okej att blanda med kaffe. Jag hade tagit lite extra kakao i chokladdrycken också.. testade att värma den på slutet och det smakade som en lite väl söt varm choklad, men helt klart drickbart. Kanske blir bättre om man blandar ut med mjölk och mera kakao? Får nog lov att testa det ikväll. Till mellanmålet ska jag smaka jordgubbssmaken.. Den luktar precis som en riktigt konstgjord jordgubbsglass. Ungefär sån som man kunde köpa på barn på pinne och som fanns i vanilj, jordgubb och choklad..

Just nu äter jag (trots proppmättheten) en fruktsallad på clementin, hallon, jordgubbar och blåbär. Lite vaniljpulver och citron på det. Den där fruktsalladen är ju ändå lika mycket som en sked av min näringsdryck. En fis i rymden alltså. Herregud, jag kommer att få helt konstiga proportioner.. En semla känns snart som ingenting- det är ändå mindre än i en jävla dryck! Ursäkta språket. Den gör mig stundtals upprörd. Än har jag dock inte fått något ångestanfall som jag hade under natten.. Men nu ska jag försöka sova lite tror jag. För jag är dödentrött.

JO! Förresten: I kommentarerna frågade någon vad detta "Dag XX" betyder. Det ska jag förklara! Det är hur många dagar det har gått, sedan jag tog modet till mig och gick ned till mamma och pappa och berättade att jag trodde att jag behövde hjälp. Man kan säga, att det var då jag på något plan insåg att det höll på att gå åt helvete. Men jag hade ingen aning hur åt helvete det skulle gå..

tisdag 6 december 2011

Dag 81: Stora lilla mage

Uff! Efter en stor kopp te, ett glas vatten, ett par deciliter fil med flingor och en macka med skinka och senap intaget inom loppet av femton minuter, lovar jag att magen är full! Det går inte ned en enda droppe till. Det ryms inte mer. Äter jag mera, kommer det att stå ända upp i halsen på mig.

Det är konstigt. Egentligen är det inga brutala mängder... Vad kan det vara i massa tro? Tekoppen var kanske 2.5 dl, vattnet 2, fil 2,5 och flingorna och mackan kan i kompakt tillstånd vara en dl säger vi. Hm. Det blir alltså ca 8 dl
Ryms jag inte mer än åtta deciliter? Det kan inte stämma. Det är ju ingen vetenskaplig undersökning direkt och säkert, säkert hade jag kunnat fått i mig betydligt mer eftersom magsäcken är väldigt tänjbar.. Men jag kunde inte låta bli att fundera över det, eftersom jag kändes mig så otroligt spy-överfull.

Idag skulle jag egentligen ha ätit en matlåda på skolan, eftersom det serverades pasta med skinksås och jag gick in till pappa sent igår kväll och sa att "det äter jag bara inte!" så vi gjorde i ordning en matlåda.. men jag satt uppe halva natten och mådde dåligt över att jag tagit det initativet själv. Grät gjorde jag som bara den.. Usch. Så väl där på skolan idag blev det ingen matlåda. (Måste jag nämna att jag faktiskt hade gömt undan den i kylen så att det var större chans att pappa glömde den?")
Istället åt jag min sedvanliga portion. Men ett par skuvmakaroner i alla fall.. Jag blir faktiskt rädd när jag tänker på all mat som jag i framtiden måste äta! För det MÅSTE jag ju, om jag inte vill dö. Och dö har jag aldrig velat.

Nu började jag att fundera på Lucia. Tänk om det serveras Luciafika på skolan- det gör det säkert! Åh nej. Jag. Tänker. Inte. NEJ!
Ha.
Bra att flera av de på skolan vet i alla fall.
Av lärarna.
Annars skulle de kanske insisterat?
Men du! Du behöver en lussebulle..

fredag 2 december 2011

Dag 77: Helg är allt en bra uppfinning

Äntligen fredag! Äntligen pusta ut! Jag har förvisso en hel del att göra över helgen, men äntligen, äntligen får jag sova. Sova. Sova. Få mig en sömn som är tillräcklig. Vakna utvilad efter över åtta timmar. Den känslan finns det inte mycket som slår.

Hela dagen har jag haft ett svagt illamående hängande över mig. Det är kvar än. Jag har faktiskt ingen aning om vad det kan bero på, men det är nog med illamående för att det ska bli jobbigt. Måste äta ändå. Äta. Äta.
Det blev en rätt i ugnen till middag. Potatis, kyckling, champinijoner, paprika, lök.. och olja såklart. Jag såg inte när de hade i det- jag är inte så mycket i köket nu för tiden- men det smakade olja. Och det syntes. Äckligt. Varför inte bara ta vatten och kanske tomatpuré? Nejnej.

Men åt, det gjorde jag. Jag fyllde på enligt pappas önskningar och åt upp allt jag hade tagit för mig. INTE EN ENDA GRÖNSAK VAR DET, det ni. När jag väl ätit upp sa mina föräldrar "nu kan du ta grönsaker!" men jag var så full, att jag inte fick ned en bit. Inte ens kaffet efter maten åkte ned. Inte heller min lilla fruktsallad, den fick vänta till klockan åtta.
Varför är det så obehagligt att vara mätt? Man ska i alla fall kunna få i sig lite efterrätt och dagens enda kopp kaffe! Annars är det inte okej. Men jag fick inte i mig det. Jag saknar mitt kaffe.. men det är för sent för att dricka nu. Nu vill jag bara falla i säng så fort som möjligt.. och sova.

tisdag 1 november 2011

-Indisk restaurang-

Indisk restaurang. Jag älskar kryddstark och smakrik mat. Menyn gav allt från friterade rätter, kyckling i olika spännande såser, olika kötträtter med kokosmjölk och nötter.. Olika vegetariska rätter – linser,ostbitar i starka såser. Naan-bröd. Särskilt smaksatta naan-bröd.. Allt möjligt
Jag har alltid velat äta på en riktig indisk restaurang och där sätt jag. Det fanns möjligheten att välja en buffé också med lite allt möjligt, där man fick äta HUR mycket man vill. Det kostade 200 kronor.. Salladsbord till det. Inte mycket till sallad, men apelsinklyftor, diverse såser, inlagda lökringar, potatissallad..

Först tittade jag ett par gånger på buffén. Det fanns två kötträtter, två kycklingrätter och två vegetariska rätter. Alla såg väldigt.. goda ut. Om än oljiga och säkert dränkta i kalorier på olika sätt. Jag ville äta, det ville jag. Men vad? För många alternativ är döden för mig med beslutsångest på även småsaker.

Nu jävlar. Ska jag äta mig tjock är det mig tametusan på god mat jag ska göra det! Och jag kommer ändå inte undan, det VET jag. Lika bra att njuta av det nu och dränka ångesten sen. Äter jag det här nu kan jag högst möjligt gå upp ett hekto. ALLRA högst. Knappt det. Ett hekto av flera kilon jag vet måste gå upp inom ett par månader.. Det var bara att sluta tänka på ingredienserna och köra på det jag tyckte såg allra, allra godast ut.

Menyn. Många val.. jag ville ha något kryddstarkt. Varje rätt gick att välja mellan svag, medium eller stark. Jag ville ha starkt, men tänk om stark på indiskt sätt är VÄLDIGT starkt? Samtidigt gillar jag riktigt stark mat.. men det får inte bli outhärdligt och förstöra rätten. För det kunde ju hända.

Min syster och hennes man åt jag med. Om alla beställde varsin rätt, kan man ju smaka lite av varje och gillar man då någon rätt mer än en annan är det bara att ta mer av den. Till slut, efter många om och men valde jag en rätt under beskrivningen Kyckling Jaalfrezi (osäker här på stavningen och kom inte ihåg beskrivningen exakt) ”Kyckling i stark, kryddig sås med paprika, lök och tomat.”
Det blev naanbröd till och kryddigt ris. Min syster beställde en kötträtt med mandel, kryddig sås, lök och något jag inte kommer ihåg. Hennes man beställde en kycklingrätt med mycket tomat, potatis och lök i en riktig tomatsås.. Det blev min favorit!
Jag valde medium, man vet ju aldrig om det blev för stark, men det var lite för svagt.. Så jag bad om mer krydda och fick både chili och salt. Puh.

Det serverades rykande hett bokstavligt talat, i pannan puttrandes och allt. Precis som jag vill ha det. Alla fick smaka av alla. Ska jag äta mig tjock ska jag definitivt göra det på god mat i alla fall. Indisk mat ligger högt uppe på listan där. Jag lovar att jag tog ett djupt andetag när jag såg oljan det dröp i. Den otroligt kaloriberikade såsen, jag såg hur många matskedar olja det hade hällts i och jag vet i siffror hur mycket en matsked håller. Svälj. Men inte tänka på det, glöm det. Njut, försök att njuta. Och det gjorde jag.

Naanbrödet doppat i alla möjliga såser var en riktig höjdare tycker jag. Nu är jag mätt. VÄLDIGT mätt. Otroligt mätt. Ändå var jag kaffesugen efteråt och drack en stor kopp när jag kom hem. Min andra samma dag, ännu en ovanlighet.
Och jag kan trösta mig med den lilla tanken att jag kan ju fysiskt sätt högst ha gått upp ett hekto.