Dag 88: Lucia och BUP

God morgon!
Eftersom det är Lucia idag körde jag min gröt "Saffranslycka" igen. Den var lika god som jag kom ihåg den, om inte godare! Jag hade varm mjölk smaksatt med vaniljpulver till. Och russin såklart. Det var himmelskt. Sen en macka med rostbiff, keso, tomat och herbamare gjorde pricken över i:et.
Det kommer att serveras Luciafika nu på morgonen på skolan.. men nej. Jag tänker nog inte ta någonting. Tror jag. Eller så är jag jävlig med mig själv och tar något ändå.Hm.. Får se när det väl händer antar jag!

Sen efter lunch ska jag in med mina föräldrar till BUP, som ligger tio mil från mig.. Ah. Det är lite nervöst, som alltid. Dietisten ska vara där också.. undra vad de säger efter det att jag har vägt mig. Hm. Jag tänker inte dricka näringsdrycker trots att de säkert kommer att vara på mig hårt på det. Snälla nån. Jag vill ha vanlig mat..

Dag 87: Smakig mat och operation jullov

 Först: Hej alla nya läsare! Tack för alla fina kommentarer jag fått in! Det glädjer mig mycket att folk vill läsa min blogg. För er nya kan jag berätta kort mig mig själv! Jag är alltså en flicka på sexton år som går sitt första år i den naturvetenskapliga inriktningen på gymnasiet. Sedan i maj ungefär har jag skurit ned på mitt matintag så pass mycket jag gått från ett hälsosamt BMI på 19.2 till ett BMI på 15.0 som är mitt nuvarande.
Varför, kan man ju undra. Tja, det började som så att jag tänkte att några kilo ned, det kan inte skada.. Sen har det fortsatt, fortsatt, och fortsatt. Nu har jag inte haft min mens sen i juni och totalt förlorat nästan en fjärdedel av min vikt. Jag är medveten om mina problem och har varit det sedan i september ungefär, men att vända skiten är allt annat än lätt. Här i bloggen luftar jag mina tankar och postar lite bilder (mest på mat, hihi, men även annat!). Ni får väldigt gärna fortsätta kommentera och om ni har någon fråga; fråga! Jag ska försöka svara mitt allra bästa på alla frågor som jag får in.


Det blev ingen Stepwise idag. Nähä. Det var tydligen för "rörigt" och livligt på platsen vi skulle göra det på...pfs. Jag sa flera gånger att det inte störde mig alls, men nej. Sekretess och så Jag är nog lite besviken. Hade väntat länge på det här sen så blev det inget..

Vi pratade lite om möjlig dagvård istället. Min behandlare tyckte att jag inte kunde "stå och stampa" så som jag gjorde nu, särskilt eftersom jag är så pass lågviktig som jag faktiskt är. Tills i morgon, då jag, mamma och pappa ska in igen och träffa en dietist bland annat (och vägning! Aaah) ska jag fundera på saken. De skriver gärna en remiss, jag får gå dit på bedömnigssamtal och då välja om jag vill gå eller inte. Jag vet inte. Jag är inte så sugen på det direkt. Vill ni veta ett starkt skäl varför?

Jo, jag är bortskämd med riktigt fin och god mat hemma. Jag gillar den mycket, även om jag nu inte äter lika stora portioner som jag gjorde förut. Och jag vet att maten på dagvården är lika med skolmatskvalité. Jag som till och med på skolan äter vegetariskt, för det ofta inte är lika mycket hel-och halvfabrikat! Att då stå ut med flera sådana måltider till varje dag.. NEJ. Min gourmériska (finns det ens ett sådant ord?) inre säger emot. Jag vill ha riktig, smakrik och kryddig mat- aldrig någonsin att jag äter korv och potatis eller liknande till middag. Jag har inte ens ätit pannkakor till middag någon gång..

Jag inser också att ett friskt, levnadsglatt liv inte kan komma utifrån. Vad kan de göra egentligen för att få mig att må bättre? Det är jag själv allting hänger på. Har jag ingen, eller nästan ingen, motivation till att bli bättre går det inte oavsett hur många terapeuter jag får träffa. Jag börjar snart  med ett projekt som jag kallar "Operation jullov" .Det innebär att på jullovet ska jag försöka äta mitt dagliga behov av mat och lyckas vända viktnedgången. Vad skadar det att försöka liksom? Och tydligen ska tankarna förändras när man lyckas bryta den direkta svälten. Jag är skeptisk. Upp till bevis!

-Stepwise-

I morgon klockan halv elva ska jag göra stepwise! Uh, vad läskigt! Jag är inte helt säker på vad som det kommer att frågas efter, men syftet är att ta reda på hur man mår och hur djupt inne i ätstörningen man är.. Jag ska verkligen göra mitt allra bästa i att försöka svara så ärligt som möjligt. Tänk om de säger att jag måste läggas in? Eller att nej, det är inga problem! Jag kan bara gå hem och inget mera händer.. tror inte direkt på det sista direkt, men man vet ju aldrig.

Dagen har varit okej i matväg antar jag. Åt ju min saffransfrukost (lunch, eheh) och som mellanmål åt jag faktiskt min lilla lussebulle och ett litet glas glögg! Kände mig proppmätt konstigt länge på det.. Middagen var en jättegod räkgryta med couscous. Fick ned en normalportion i alla fall och sedan en fruktsallad på apelsin, hallon, jordgubbar och blåbär! Blandade i ungefär en halv tesked vaniljpulver också och det rekommenderas starkt. Apelsinen och vaniljen var helt klockrena ihop. Det tänker jag definitivt göra om!

Jag räknade ut mitt bmi nyss. Inte gjort det på ett tag. 15.4 säger den, enligt förra måndagens vikt.. Undra om det har förändrats något tills i morgon! Jag brukar ju väga mig på måndagar. Uff. Tänk om jag gått ned ytterligare, trots alla dessa ansträngningar? Ja, jag har fuskat lite. Men långt ifrån så mycket som jag brukar fuska! Jag känner mig trots allt på uppgång. Lite ändrad i tankarna. Dessa faktiska siffror, 15.4, kan inte ljuga. Det är minst lika farligt som att vara kraftigt överviktig! Jag är dessutom livrädd över att resten av mitt hår ska ramla av. För ett par månader sedan hade jag nästan till naveln, fint och tjockt var det.. Nu har jag klippt av mig det till axlarna och det blir allt glesare. Mitt älskade hår..

I maj.. vid augusti/september var det ännu längre och vackrare.

Idag.

Dag 71: Fina, fina jul del 2

I och med att det är första advent på söndag kommer del två av min jul in här! :)
Sen hade jag inte mycket annat att skriva heller, idag.. Är otroligt trött efter skolveckan. Och måttligt nervös inför nästa vecka. På tisdag är det vägning och så på BUP.. aaah..

Runt första advent var det dags att börja baka pepparkakor! Den där fantastiska degen kunde inte ligga orörd i kylskåpet om man säger så. Jag grälade på att min syster nallade av den, men jag nallade minst lika mycket själv. Och när man skulle baka ut den.. jag har alltid gillat degen bättre än själva kakan, oavsett vilken kaka det är (till och med pannkakesmet!) så när pepparkakorna väl var färdiggräddade var jag redigt mätt. Och inte många pepparkakor blev det heller, antar jag. Det var nog bra att mamma bakade en del av kakorna.. Hon brukade dessutom göra ett par stora pepparkakshjärtan där hon spritsade våra namn i fin skrivstil och hängde dem ovanför spisen. Det var något alldeles extra att ha sitt namn hängande där! Ofta stannade de stora hjärtarna kvar ovanför spisen flera veckor efter jul och då var de ju inte så goda längre, men vackra.

Apelsiner fick sina nejlikor istoppade och blev upphängda i fönsterna och gardinerna i köket byttes till julgardiner. Jag kommer också ihåg varje års kämpande det har varit med adventsljusstakarna – alla ljus lyser inte!- men att det till slut blev riktigt bra. I samband med lussekattsbaket runt den första advent dracks det också glögg. Alkoholfri såklart. Men desto godare! Åh, vad gott det var med glögg. I mina allra yngsta jular drack jag den kall och utan russin och allt, men senare har jag börjat uppskatta den rykande het och med ett par russin i. Jag kommer ihåg hur jag för ett par år sedan skulle dricka en kopp glögg och den svämmade över i mikron och smakade helkonstigt – jag hade råkat ta den med alkohol i. Jag märkte dock fort att något var fel, så ingen skada skedd.

Flera pepparkaksbak blev det. De gick åt fort, pepparkakorna. Några till mellanmålet, några efter maten, ja kanske till och med några till frukosten. Lussekatter åts också med glädje. Två till mellanmål, doppas rykande heta i kall mjölk. Jag tog helst en bit lussekatt och en bit pepparkaka i samma tugga, de blev mycket godare tillsammans.Testa det, om ni äter pepparkakor och lussekatter tillsammans!