Mia Olsen - ästörd (Anorexia Nervosa) har kommenterat inlägget "Matintag en vanlig helgdag":
så fina bilder. börjar ju dreggla här nästan ju haha! ^^
tack för inspirationen fina du, och gaah vad jag längtar tills jag vågar äta våffel igen!
Svar: Tack själv för en fin kommentar! :)
För mig var det otroligt läskigt första gången att äta våfflor. Det var på jullovet och min syster bestämde sig för att göra det till lunch. Jag menar ALLA vet ju att våfflor och pannkakor är onyttigt! Förknippas med dålig mathållning och så. Men, jag körde en taktik som fungerar för mig när det gäller "förbjudna saker". Vad är egentligen våfflor? Jo, ägg, mjölk, mjöl, salt och lite smör. Jag använder också bakpulver i mina... Man kan alltså se det som ett sorts bröd! Till och med "nyttigare" än många brödsorter, då de ofta är sötade med sirap eller socker för att få det att jäsa.
Bland alla de ingredienserna var ägg läskigast för mig. Det, liksom pasta, har legat allra högst uppe på min förbjudna pyramid. Jag tror att pastan hamnade där för att man gör hemmagjord pasta på ägg... Men, i en frisk värld existerar inget förbjudet! Och hur farligt kan det egentligen vara med ett hemmagjort bröd? Inte alls. Nu är det inte så att alla våffelrecept är som mitt var.. många innehåller också grädde, men det är mera en "festvåffla" eller efterrättsvåffla.
Så, jag delade i mitt huvud upp våfflan i de beståndsdelarna som de faktiskt är (hjälpte när jag såg att det bara behövdes två ägg på hela tio laggar! När jag gjorde mina våfflor igår, körde jag bara på ett ägg) sen var det bara att äta! I början vågade jag inte ha så mycket söta saker på, sött är ju "onyttigt", så jag körde med mina kaviar och yoghurt-våfflor. Det fungerar ju det med :) Men godast är ändå när man kan variera! Och hitta på nya, godare pålägg.. Mums! Nu blev jag nästan sugen på våfflor igen. Haha. Men det får bli nästa helg...
Se till att laga våfflor så fort du kan; jag lovar dig att du inte kommer att ångra dig! Det är godare än pannkakor, plättar.. tycker i alla fall jag. Men en liten varning; det går inte så bra att utesluta smöret. Jag brukar smälta ned det och ha direkt i smeten, blir det inte så kladdigt. Men jag uteslöt smöret en gång och ja.. ehehe. De satt som berget i våffeljärnet!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
ush ja. haha det kan jag tänka mig!
SvaraRaderaNej, smör måste det ju vara i om jag så vill det eller inte. Får nog be mamma göra dem då så jag inte ser vad hon stoppar i sen får jag helt enkelt bara tänka på att smaka smaken på dem så mycket som möjligt istället!
Tack så mycket fina!
sv:
SvaraRaderaHaha ush jag vet! -.-
Men om jag ska göra dem själv kommer jag bara snåla med allt eller plocka bort ditt och minska på datt. När det gäller matlagning så har Anorexin helt övertaget!
Så fettsnålt och kcal snålt som möjligt ska det vara!
Därför är det bättre (för tillfället) att mamma gör dem för annars kommer väll mina bränna fast i "våffeljärnet" för att jag snålat med allt. Eller så blir det inte ens våfflor. Haha utan bara någon oigenkänlig gegga! :p
Men en vacker dag måste jag ta tag i det här problemet med att laga mat efter som det "ska vara" än hur min anorexi vill att det ska vara. ush..
Ja får helt enkelt se! :)
Men du peppar mig, sitter och läser igenom din blogg så fort jag behöver inspiration, och även om det låter konstigt kanske så hjälper det faktiskt! <3
som nu tex. har bestämt mig för att gå och köpa en apelsin och en yoghurt till mellis (brukar skippa mellisen i vanliga fall) för att läsa din blogg ger mig liksom någon osynlig kraft som säger "lyssna kroppen inte anorexin!"
Haha låter kanske helt jäkla knäpp, men ja, förlåt då! :p
Roligt att ägg var förbjudet för dig, medan det är "safe food" för mig! Pastaskräcken håller jag dock med dig om. Tänk vilka knäppa fixidéer man får på huvudet, men snart äter jag också pasta! (!!!)
SvaraRadera