Anorexia nervosa
1.Du har en vikt som understiger 15% av den förväntade
2.Du lider av stark rädsla för att öka i vikt
3.Du har en snedvriden kroppsuppfattning
4.Om du är kvinna: du har haft tre uteblivna menstruationer i följd
1.Min vikt understiger förvisso 15% av den förväntade, men det är inte ens ett kilo kvar så gör den inte det! Det fixar jag lätt på en vecka.
2. Stark rädsla för att öka i vikt? Ha! Jag blev inte helt galen av att skriva att jag lätt fixar ett kilo viktuppgång på en vecka. Jag blir inte ens arg längre. Förut tänkte jag, visst, jag vill bli frisk, men jag vill INTE gå upp i vikt. Det kändes helt och totalt otänkbart. Nu vet jag bättre. För att bli frisk krävs det att jag når normalvikt, inte bara för de fysiska effekten utan också för att släppa viktfobin. Jag är inte helt frisk förrän jag nått upp till min gamla, hälsosamma vikt. Inte kroppsligen frisk i alla fall.
3. Det tycker jag inte att jag har längre. Jag ser tillbaka på gamla bilder på mig och förfäras. Visst, jag tycker fortfarande att smalt är snyggt, men smalt är inte samma sak som magert! Mager och revbenssmal är ALDRIG snyggt. Det ser bara sjukt ut. Jag vill inte ens se ut så. Jag är glad för de former jag faktiskt börjar få nu. Jag skäms inte längre förfärligt om jag måste visa mig i underkläder. För visst skämdes man, på något plan visste man ju att man inte såg frisk ut. Man hade bara inte viljan att göra något åt det.
4. Jag hade över sju uteblivna, men inte längre! Alltså nej, det stämmer ej.
Whoooh! Och jag känner mig frisk också. Orkade idag spela volleyboll hela idrottspasset (75 minuter) utan problem. Inte en enda yrselattack, inte en enda känsla av att försvinna. Jag kunde koncentrera mig under hela spelet, och hade kul på kuppen! Så härligt att få röra sig igen. Och jag får ju faktiskt träna nu, i rimliga mängder såklart. Jag tränar inte för att gå ned i vikt, utan för att i alla fall kunna resa mig från sittande utan allt för stora ansträngningar. Jag hoppas också på att få upp min kondition en aning, så att man slipper flämta när man ska hämta posten...
Alltså konstaterar jag nu: Det är nog dags att ändra bloggen helt. Jag har ju ingen ätstörning längre. Vad vill ni höra mera om? Foto? Min dag? Politik? Mat och recept? Givetvis kommer jag att fortsätta skriva om mina framgångar, men det finns inte så mycket att erövra längre. Hihi. Jag är ganska stolt. Nästan ett år av ätstörda tankar, och på en månad är jag i princip frisk. Hallelujah.
Du är så otroligt stark!! Jag önskar verkligen att jag hade din styrka och insikt!! Jag har varit sjuk i över tre år nu och har alltid tyckt att jag varit tjock och äcklig.
SvaraRaderaHur lyckades du vända det så snabbt!?
Jag förstår helt och hållet om du inte vill svara på denna fråga så du behöver absolut inte svara om du inte vill!! Jag undrar vad du väger nu? Jag hoppas verkligen att du inte tar denna fråga på fel vis, jag tycker att du har gjort ett sånt mirakulöst jobb som tagit dig ur detta så fort och att dina tankar är så otroligt kloka!!
Många kramar från en avundsjuk tjej av din kämpar glöd <3
3. Det tycker jag inte att jag har längre. Jag ser tillbaka på gamla bilder på mig och förfäras. Visst, jag tycker fortfarande att smalt är snyggt, men smalt är inte samma sak som magert! Mager och revbenssmal är ALDRIG snyggt. Det ser bara sjukt ut. Jag vill inte ens se ut så. Jag är glad för de former jag faktiskt börjar få nu. Jag skäms inte längre förfärligt om jag måste visa mig i underkläder. För visst skämdes man, på något plan visste man ju att man inte såg frisk ut. Man hade bara inte viljan att göra något åt det.
SvaraRadera________
Herregud ja! Ja fy fasiken vad du har rätt! Den där texten hade lika bra kunnat komma från mig själv (punkt 3). Har fortfarande viktuppgångsfobi, problem med en heeel del livsmedel osv. och tvångsrundor jag måste gå (fast inte varje dag längre wiii!).
Men mår myycket bättre med mig själv nu!
Alltså... Du är så himla bra!
Och ja.... kanske lite av dia personliga favoriter? (maträtter snacks etc som du kan tipsa om?)
Och massa foton :D Massvis!
Hej, jag har nu kikat igenom din historia lite på bloggen.
SvaraRaderaSHIT vad snabbt du lyckades ta dig tillbaka. Det är riktigt starkt. Men samtidigt skrämmer det mig lite. Jag vill inte gå upp så snabb i vikt, men jag vill ändå kunna äta sådär mycket som du gör..
Är du rädd att få återfall? Hur många kalorier i överskott åt du för att gå upp?
Kram