Followers

onsdag 28 december 2011

En ätstörd ljuger alltid

Jag är så mager! Äter choklad. Jag vill inte vara mager. Ett par toblerone, många rutor mörk apelsinchoklad. Pasta (Var förbjudet, men ingen mat alls är förbjudet längre!) med köttfärssås, två koppar kaffe med mycket röd mjölk i. En vaniljbulle med mandelflarn och vaniljsås. SÅ mycket energi jag bara kan proppa i mig, eftersom jag än idag inte har druckit någon näringsdryck. Jag  vill äta vanlig mat. Jag VILL gå upp i vikt.  Det är jag som vill det, för jag skiter då fullständigt i den del av mig som vill vara sjukligt mager. Den delen har fasen ingenting alls att säga till om. Så det  så. Nu ska jag äta ännu mera alldeles snart. Bara för att jag kan. Ha! Idag ska jag upp i vikt.
Se det som en protest.
Se det som en motsats.
Jag ska visa er hur mycket finare (och GLADARE) man är när man har normalvikt. Jag avskyr dagens sjuka ideal och mår illa när jag läser och ser det.

Är jag glad jämt? Mår jag bättre nu när jag faktiskt äter? Svar 1: nej jag är inte glad jämt. Men vem är det egentligen? Svar2: JA! Jag mår otroligt mycket bättre. För jag skiter fullständigt i Ana-delen och går emot den så fort hon säger något. Jag är starkare än den delen. Så jävla mycket starkare, för jag förtjänar att må bra. Alla gör det., hur tjocka eller smala de än är.

Innan det nya året är kommen ska jag verkligen försöka komma upp ytterligare ett halvt kilo i alla fall. Allra helst vill jag komma över BMI 16, men det är nog att sikta lite för högt. Läkaren sa ju dessutom att det inte får gå för snabbt, för det kan rubba salt-och hormonbalanserna i kroppen.
Jag ska visa er att jag kan, men jag vet inte vad jag ska göra för att ni verkligen ska tro mig. Räcker det med att jag postar bilder på all bra mat jag äter? För det här ÄR bra mat för en som är underviktig. Riktigt jäkla bra mat. Tro mig. Man äter för att må bra, inte för att må dåligt.

Cappuccino och gigantsisk vaniljbulle! Säkert 400 kcal. Bryr jag mig? Ja. MEN JAG SKITER I DET. Äter det ändå.

SLUT! Det går. Finns inget "jag kan inte". Är så enkelt som att ta bulle på skeden, stoppa i munnen, njuta,tugga,svälja. Så.Och inte kompensera att jäkla dugg för det sen. Ha! Även en ätstörd har en vilja.

DS. Nu försöker jag räkna ut vad jag behöver väga för att ha ett normalt bmi och inte räknas som underviktig längre. Hihi. Det kommer att gå bra. Varför skulle jag klara det här sämre än när jag gick ned? Det här kommer att gå snabbare också! Jag ska bli bra. Jag ska bli fri. Jag ska kunna göra det jag vill och inte låga vågskiten bestämma. Tro mig, DET ÄR SÅ VÄRT DET.

4 kommentarer:

  1. Du är så otroligt stark Tua!! Många kramar från Karibien! Du skulle älska det här. Det finns så mycket mat över allt. Du skulle ta vara på det, det gör tyvärr inte jag :(

    SvaraRadera
  2. Har precis börjat följa din blogg och fy tusan vad stark du är! Jag önskar dig all lycka och hoppas att du klarar detta, jag tror på dig iallafall.

    SvaraRadera
  3. SV: Jo det kan jag känna lite, men jag vill inte acceptera det. Jag är inte ute ur svälten helt heller säger min läkare :/
    Dock så har min hjärna mer energi nu, och jag kan faktiskt skilja någorlunda på om det är Ana eller Johanna som säger saker i huvudet. Stor kram du är så jävla stark!

    SvaraRadera
  4. Jag blir så himla glad när jag läser dina inlägg. Jag blir så glad när jag läser att du återigen vunnit över Ana. Även om det säkerligen är en tuff kamp, så viker du dig inte för så en sekund. Man märker hur DU blir starkare för varje dag.

    Det är sjukt att du känner att du måste bevisa att du äter det du skriver. Men du är så jävla bra. Så ortoligt stark. Och precis som du säger - så klart att du klarar av att gå upp det som du gick ner, varför skulle du inte göra det liksom? Keep going. Snart når du ditt mål, din frihet.

    SvaraRadera