Kulturskillnader

Jag pratade lite om detta när jag bodde i Glasgow förra året, men nu har jag fått även mera att tillägga. Man kan tro att Storbritanninen och Sverige ska vara så lika - rika länder med hög levnadsstandard. Och ja, på många sätt är länderna lika. På många sätt inte.

• Att säga att man är "dating someone" betyder inte att man går på date som i Sverige, utan det betyder att man har ett förhållande. Tror dock att det kan betyda att man håller på att gå in i ett förhållande också, men i de allra flesta fall betyder det bara att man är ihop med personen i fråga.
• Sorry. Säg det bara. Hela tiden. Kan inte bli för ofta! Säg "thank you" och "please" också. Hela tiden. Gör det bara, annars blir folk sura och ropar det efter dig.
• Matvanor. Mitt ätstörningsjag skriker. Och även mitt sunda, friska jag är inte förtjust. Att det är helt normalt och accepterat att äta chips till lunchen är mig då oförståeligt. Sen är det "tea" runt sju-åtta på kvällen, vilket i själva verket är middag och inte "tea". Äta middag runt åtta är inte så vanligt i min svenska hjärna. 
• Att en person som jobbar i en matvaruaffär kan säga "awright, love?", eller "you okay, darlin'?" är inga konstigheter, tvärtom. Jag blir dock lika ställd varje gång, och vet inte vad jag ska svara. Yes, I'm alright? Jag vet dock att personen inte frågar om jag mår bra, utan om jag vill ha hjälp med någon. Att bli kallad "love" eller "darling" av främlingar är inte ovanligt heller; men känns alltid lika konstigt.
• Synen på boende och huspriser. Det är hemskt svårt att köpa hus här. Man måste betala minst fem miljoner för även de skruttigaste av "hus" - och då är det radhus det är frågan om. Tror att 95% av husen i Storbritannien sitter ihop. Och standarden är generellt sett mycket sämre, dålig isolering och mögel vanligt. De allra flesta betalar månadshyra - tre rum kan lätta kosta 15 - 20  tusen i månaden! 
• Shorts. För män är det helt normalt att gå i shorts så gott som året runt, i alla fall i södra England... Britter klarar kyla bättre än många svenskar, vilket är förståeligt då elen att värma upp hus med kostar brutalt mycket. 
• Pubkulturen är lite speciell; det är väldigt vanligt att gå till puben med jobbkollegorna efter jobbet. Hade en intressant diskussion med en vän igår; han hade blivit tillsagd av sin chef att gå ut med kollegorna oftare "då det ingick i den sociala delen av jobbet"... 

Detta är bara lite av det jag kan komma på just nu, det kommer helt säkert dyka upp mera!