Korsord

Jag älskar korsord.

Jag menar, hur kan man inte älska det? Först så känner man att man inte klarar av ett enda ord nästan. Sen löser man ett. Och ett till. Ett till. Det blir en motgång och man tar en liten samla-mod-paus. Sen löser man flera. Till slut är det bara något område kvar på korsordet som man inte har löst.

Ibland går det inte att lösa slutet. Då får man acceptera det, kanske fråga någon annan om hjälp för att få en ny synvinkel på det hela. Då brukar det oftast lösa sig.

Lösa sig.

En härlig känsla.




Jag löser korsord på engelska nu.