Followers

torsdag 30 maj 2013

Upp och ned, ned och upp

Grisen gal i granens topp.

Dagen har varit.. omtumlande. Men livet går upp och ned antar jag! Jag har skrattat och gråtit om vart annat. Tror faktiskt att det kan vara lite hormoner inblandade - i morse hittade jag en sällsynt finne på hakan. Mina hormoner är inte att leka med, på grund av min undervikt gör de lite som de vill (och inte vill). Önskar att jag slapp sånt här, att jag slapp känna att världen går under över skitsaker. Men det går liksom inte att styra, det bara blir så. Eller jo, det går att styra; trixa inte med maten, ha normalvikt!

Det blir i alla fall en supergod middag. En fisksoppa med bland annat torsk, musslor, räkor, hummerfond, vitt vin, grädde, basilika, schalottenlök.. äh, det var typ hela soppan. Men ja, en lyxig fisksoppa! Till det rostat bröd med skinka, ost och senap. Nomnom.


1 kommentar:

  1. Förstår mig inte riktigt på din ätstörning. Eller jo det är klart det kan yttra sig olika på alla men du tycks aldrig få ångest för att du aldrig tränar. Inte heller för att du ofta äter snabba kolhydrater o dylikt. Hela tiden klagar du på hur otroligt jobbigt det är att vara underviktig. För mig är det bara svårt att förstå hur det kan vara så svårt att gå upp i vikt som du tycks uppleva det är. Döljer du något? Är du verkligen helt ärlig när du säger att du vill gå upp i vikt? Om ja, kanske problemet är att du tänker för mycket på det. Skit fullständigt i vikten o ät bara "tillräckligt". För mig är det istället tvärtom. Vill helst äta så lite som möjligt vilken självklart slutar i hetsliknande äckelorgier titt som tätt. Har försökt att göra som du o tillåta mig lite av allt närsom helst men det går inte. Känner mig smutsig av godis, sylt, senap o liknande. Det finns inte i min värld att äta 2000 kcal om dagen utan att bli enorm.

    SvaraRadera