Soelas kommenterat inlägget "Kanske ska ta fram julpyntet också":
Hej! Du, jag undrade hur mycket du fick motionera under ditt tillfrisknande? Vid vilka vikter/bmi du fick gå promenader, hur långa osv? :)
När fick du börja träna "på riktigt"?
puss
Svar: Hej!
Min träning är lite speciell antar jag. Likaså min behandling.. Själva behandlingen bestod av att jag med jämna mellanrum (2-3 veckor) åkte in till Östersund, vägdes och sedan pratade ett tag. Det var så att jag inte fick börja med träning förrän jag gått upp i vikt. Varje kalori jag brände så att säga, var dåligt för mig. Så var det från september ungefär. Jag fick inte vara med på orienteringen på skolan och på idrotten fick jag ta det lugnt, men oftast var jag inte med alls. Ingen träning var det alltså på tal om. När jag sedan gick upp i vikt började jag vara med på skolidrotten i alla fall. Det hände i början att jag inte orkade, men nu orkar jag i princip varje gång. Nu har jag BMI 18.7. Jag fick alltså aldrig några absoluta BMI-gränser för mitt tränande (som jag berättar snart aldrig varit särskilt stort) men man rekommenderar väl att inte promenera de rekommenderade 30 minuterna per dag förrän man fått BMI över 16? Har för mig det i alla fall..
Jag har alltså inte riktigt haft träning som ett betydande inslag i min ätstörning. Visst, Jag rörde på mig så mycket jag bara kunde och jag hade perioder då jag tränade mera frekvent (springa 15 min varannan dag tillexempel) men det var aldrig så framträdande att det gjorde stor skillnad för mig. Men ja, det är fortfarande ett visst känsligt ämne. Om jag tar en promenad är det lätt att jag faller in i jogg. En promenad känns inte nog. Jag tränar därför inte. Det händer att jag tar promenader ibland, men de blir nästan alltid ångestladdade och gör mer skada än nytta. Därför håller jag mig till "vardagsmotionen". Cyklar till skolan till exempel.
Jag tror att det är väldigt känsligt för de flesta med ätstörningar att börja träna för tidigt. Det är faktiskt rätt så triggande och det är lätt att träningen övergår till att bli någonting tvångsmässigt och ingenting man riktigt vill helt av egen maskin. Dessutom är det nog bara bra för kroppen att låta den vila ut ordentligt efter undervikten. Då tror jag att det räcker med lite vardagsmotion och inget regelmässigt tränande. Men ja, jag är inte säker, det är bara vad jag tror. Så jag råder dig därför att vara mycket försiktigt med träningen, så att det inte blir någonting du gör för att få äta.
Fortsatt lycka till med tillfrisknandet! :D
Puss
söndag 22 april 2012
Svar på kommentar "Träning"
Etiketter:
bli frisk,
friskhet,
svar på kommetar,
tips,
ätstörningar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh, tack så mycket för svaret! :D
SvaraRaderaJag känner verkligen igen det där med att en promenad över går till powerwalk/joggning emellånåt. Fast man inte orkar och slutar efter några meter...
Hur mycket vägde du när du började vara med på idrotten i skolan?