Någonting jag finner svårt att få grepp om, det är inspirationen. Kreativiteten. Det som får orden att flöda, musiken att strömma från pianot eller bilden att ta form under min penna. Det går inte att styra, inte att välja. Antingen kommer det, eller så kommer det inte. Visst, det går att tvinga fram texter, slå ned tangenterna på pianot eller rita mekaniskt. Men det blir inte det. Det blir inte någonting som gör texten speciell, musiken ljuvlig eller bilden vacker. Det blir bara vanligt.
Ibland önskar jag att det gick att kalla till sig. Att jag slapp sitta under min påsklovsvecka i Grekland och skriva långa texter på engelska. Att jag kunde göra det när jag en tråkig skolvecka har tid istället.. Men det går inte. Det blir inte äkta, det blir inte bra. Bland annat därför finner jag det mycket svårt att under lektionstid knata fram en uppsats eller liknande. Att sitta i en provsal och producera en bra text på svenska eller engelska på de nationella proven blir då såklart betydligt svårare. Tiden går, tickar fort fram. Jag får inte ens ned pennan på pappret. Kallsvettas, tvingar hjärnan att tänka. Det är just det jag inte får. Jag får inte stanna upp, inte tveka. Inte tänka. Tvinga pennan mot pappret- ja. Men all form av planering förstör det hela. Orden ska flöda naturligt, forma sig på pappret. Först då blir det bra.
Det är liknande med bloggen. Jag kan komma på superbra ideér under natten till exempel. Vaknar från en dröm, får en snilleblixt, skriver ned det på mobilen. Sen glömmer jag det i några dagar, hittar det, och vet knappt vad jag själv skrivit. Den här texten däremot, den kommer bara utifrån rubriken.
Inspiration
fredag 20 april 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Precis så är det!
SvaraRadera