Followers

måndag 6 februari 2012

Svar på kommentar

Soelas har kommenterat inlägget "Livet som frisk":

Hej, jag har nu kikat igenom din historia lite på bloggen.
SHIT vad snabbt du lyckades ta dig tillbaka. Det är riktigt starkt. Men samtidigt skrämmer det mig lite. Jag vill inte gå upp så snabb i vikt, men jag vill ändå kunna äta sådär mycket som du gör..
Är du rädd att få återfall? Hur många kalorier i överskott åt du för att gå upp?
Kram

Hej! Jag förstår att det skrämmer dig att det gick så fort tillbaka. När man är sjuk vill man ju bli frisk, samtidigt som man inte vill... Jag vet hur det är. Dessvärre är viktuppgången en del av tillfrisknandet, ingenting man kommer undan. Vissa gör det till en mycket utdragen process och räknar noga ut hur mycket de ska gå upp i veckan och så. Rekommendation är ett halvt till ett kilo i veckan. Jag struntade fullständigt i rekommendationerna! Jag litade på att min kropp var kapabel till att skapa balans själv, vilket den faktiskt är (även din!) och jag tänkte inte följa något schema eller liknande. Jag behövde lite hjälp för att få tillbaka perspektivet, för mig var det via näringsdryckerna, sen flöt resten på på egen hand. När jag var sugen på något, åt jag. Och jag lät inga livsmedel vara förbjudna.

Din kropp kommer att gå upp i den takt som det är lämpligt. Det finns nog inget för snabbt. Dessvärre skulle jag vara mera rädd för att göra det långsamt. Främst för att hjärnan fungerar så mycket annorlunda vid undervikt och det gäller att komma ifrån den värsta undervikten innan allting går betydligt lättare. När jag passerade bmi 16 klarnade det mesta. Då var det knappt jobbigt att gå upp i vikt längre. Jag hade accepterat att min kropp behövde en viss vikt för att fungera i samklang med min hjärna, och så fick det också bli..

Angående kalorierna, räknade jag dem aldrig. Eller jo, i början gjorde jag det. Men jag kom fram till att ingen (nästan) frisk människa räknar kalorier - och då ska jag inte heller göra det. Kaloriräknande har inte varit en del av mitt tidigare liv, så det skulle inte bli en del av mitt nya heller. Visst, man kollar ibland (nästan alltid) på förpackningar och sånt men det är mest bara av nyfikenhet och det hindrar mig aldrig när det gäller att köpa en produkt. Mitt råd till dig är att sluta räkna så fort som möjligt.

Jag skulle dock tippa så här i efterhand på att jag låg på cirka 2000- 2600 kalorier per dag. En grov uppskattning dock, och det varierade säkert en hel del. Eftersom man vid mycket undervikt har en mycket låg ämnesomsättning, krävs det också mindre mängd mat för att öka i vikt, men samtidigt är det svårt att göra "första hoppet". Jag låg på samma vikt, BMI 15, i över en vecka fastän jag drack näringsdrycker + vanlig mat. Det blir helt enkelt så för att kroppen blir så glad av all energi att den förbränner det på en gång, startar upp alla processer som den har lagt av med tidigare och så vidare. Man behöver alltså mycket mer än vad man tror, plus lite mer. Nu ligger jag stilla. Fastän jag " äter så mycket som jag gör". 

Kroppen har alltså hittat en balansvikt, vilket varje människa har beroende på benstomme, muskler och så vidare. Vid den vikten går man varken upp eller ned, så vida man inte gör stora ansträngningar för att göra någotdera. Praktiskt, och framför allt- gott :D

Jag är inte vidare rädd för återfall, faktiskt. Visst, jag vet att risken finns, men det betyder ju inte att jag ska få det! Och om jag känner att jag börjar fuska med maten, ser jag till att äta bättre och till och med lite över än vad jag behöver. Så att inget fusk får bli kompensation... Om jag fortsätter så, blir nog risken för återfall lika med noll. Men det gäller så klart att jag ska lyckas hindra fusket innan det drar iväg...

Nu oroar jag mig istället över att mina händer, trots en bra vikt,, inte har återfått sitt vanliga utseende. Önskar verkligen jag kunde lägga lite hull på dem, nu är de klolika. Vet det tusan hur det ska gå till dock..

Det här svaret blev en hel roman nästan, men  hoppas att du fick ut något av svaren och framför allt: LYCKA TILL och kom ihåg att det är SÅ VÄRT DET! 

Kram!

3 kommentarer:

  1. Hm. Måste dock poängtera att det inte fungerar så där för ALLA (men det vet du ju, såklart). Mitt omdöme tycks aldrig komma tillbaka och äter jag inte efter matsedel skiter det sig TOTALT. Alltid, alltid, alltid. Men då är det ju faktiskt bara att se till att följa matsedeln så löser det sig.

    SvaraRadera
  2. Ett riktigt bra och innehållsfyllt svar! :D
    Jag själv börjar nog dra ut för mycket på att ta steget att börja gå upp.. Jag äter ganska normalt, men fortfarande för lite. Ibland håller jag mig för hungern för att det känns mer okej att äta sen..
    Men nu har jag inte råd att låta mer tid gå. Jag ska ta studenten snart, och har högskoleprov att skriva. Samt vill jag fortfarande nå högsta betygen i skolan, och jag har inte hjärnan med mig alla gånger.
    Jag måste börja gå upp nu. Jag lyckas bara inte tillåta mig själv att äta tillräckligt. Jag vill äta mycket! :D
    förlåt för värsta uppsatsen ^^

    SvaraRadera
  3. Hej
    Jag hade en liten fråga. Jag har BMI 16,2 nånting är det för lite? jag är ett år yngre än dig dock. Själv tycker jag att jag är tjock men jag börjar bli rädd att jag inte ser riktigt, eftersom många säger till mig att jag är smal. men på andra sidan så brukar ju folk alltid säga så till alla för att vara snäll.

    SvaraRadera