Matteprov på fredag. Komplexa tal, pq-formeln, andragradsekvationen och grafen.. You name it. Önskar verkligen att man bara kunde radera matematiken ur mitt schema. Då vore livet betydligt enklare. Förut var det det jag älskade mest av allt, genom hela högstadiet, genom mellan-och lågstadiet. Nu har det kommit att bli mitt plågoämne.Men det är väl bara att hålla ut och försöka med att le och vara glad istället!
Hm. Jag känner att min blogg börjar bli lite innehållslös. Men det är nog mest för att mitt liv har ett riktigt flyt nu! Jag har inga bekymmer att skriva om (förutom att jag ogillar min gymnasielinje) och ja.. Det är väl mest bekymmer ni vill läsa. Haha. Eller.. det kanske inte är så? Ni kanske vill läsa om hur amazing mina dagar är? Eller hur fantastiskt livet är i allmänhet.. Hm. Så kan det också vara. Och är det så, lovar jag att fylla min blogg med diverse glädjeämnen! Det blir bra. Så gör jag. Nu kallar matebo.... musiken. Eheh.
By the way, det finns ingen natt som inte följs utav en gryning!
Dum spiro, spero
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tack för din kommentar i min blogg! Ditt kämpande och bloggande inspirerar mig såååå! Hur lågt var ditt BMI när det var som lägst? Har så svårt attkänna mig kroppsligt på det viset mitt BMI antyder, och det är det som hela tiden hindrar mig. Har upptäckt att jag liksom kan se andra i min sist och tänka att "om jag vore så så vore det en annan sak, då hade jag fått unna mig och då hade jag också vräkt i mig mat för då hade det ju behövts att jag gått upp".. Mitt BMI antyder u att även jag behöver det, men eftersom jag inte tycker det synas så är det så svårt.. Har du känt så? Hur har du hanterat det isf? Har du ngr tips till mig? Som sagt, du inspirerar! Kramar
SvaraRadera