Vem är det jag försöker lura? Varför, varför.. Jag blir tokig. Helt tokig. Det måste vara vågen som visar fel, helt klart. Det är inte möjligt.. Åh hjälp.
Jag säger att jag väger över ett halvt kilo mer än vad jag egentligen gör. Ändå så är det illa. Vad skulle hända om jag sa sanningen? Om jag erkände för mina föräldrar tillexempel att nä, jag har inte lyckats. Jag fortsätter bara nedåt, nedåt.. På väg ned, som bloggen så passande heter.
Jag är nu över ett kilo lättare än vad jag var när jag först skapade den här bloggen. Det är egentligen bra, skulle jag inte "beslutat mig för att ta tag i det" skulle det säkert vara dubbelt så mycket. Men det är inte tillräckligt. Ett kilo är ungefär 2.6% av min vikt. Grattis, du har nu förlorat 2.6% av dig själv. Ana har ätit upp det, gottat sig som fan i det jag går ned. Mitt riktiga jag skriker i protest, men Ana är stark. Så pass stark att jag inte lyckats besegra henne än.
Det känns förjävligt. Jag brukar inte svära, men nu har jag så god lust att svära som aldrig förr. Varför, varför? Varför gör jag detta mot mig själv? Det finns ingen anledning, herregud, ingen anledning alls. Ändå så gör jag det.
söndag 2 oktober 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar