Leva i sitt andraspråk

De senaste veckorna har jag fått allt mer förståelse över hur viktigt ens språkförmåga är för ens möjlighet att uttrycka sig. Jag har kommit in i avancerade diskussioner om politik, på engelska, och frustreras oerhört över min oförmåga att uttrycka mig. Det är inte det att jag inte kan uttrycka mig, utan snarare på det sättet jag tvingas göra det på.

Jag är en sån som tänker allt eftersom jag talar. Jag vet sällan vad jag vill säga innan jag öppnar munnen, utan det bara rullar på. Det är ett problem i engelskan, för även om min engelska är utmärkt begränsar den mitt "tal till tanke" och jag tvingas bli "tanke till tal" vilket alltid blir mycket ytligare och mycket mindre exakt. Det kanske låter konstigt, så jag ska försöka förklara mera.

Du vill säga en sak. Låt det bli din syn på feminism och hur den skiljer sig från synen på feminism i Storbritannien (för tro mig, det gör den). Du vet precis vad du vill säga, men när du öppnar munnen och har talat klart blir det inte så att språket du sagt har gjort det du vill säga rättvisa. Lyssnaren förstår ungefär, men du vet att denne hade förstått mycket bättre, kanske till och med hållit med, om du bara kunde uttrycka det klart nog. Detta får en effekt i uppsatser, då det på universitetsnivå krävs klart och tydligt språk med bra djup i för att få godkänt; men om du mest kan uttrycka dig i en relativt begränsad kod, även om det du säger är bra, kan bli underkänd för att universitetet kräver en utvecklad, vältalig, kod.

Konsekvensen blir den att du känner dig missförstådd och ibland till och med att folk lägger orden i munnen på dig. Efter tillräckligt lång tid har i alla fall jag känt en brist på att kunna uttrycka mina tankar, kunna förstå mig själv. Jag pratar och tänker engelska 95% av min vakna tid, och de svenska 5% är, om än hjälpsam, inte tillräcklig. Nog går det bättre än vad det hade gjort med tyska, mitt tredje språk, men de allra minsta missförstånden gör ondare än vad jag först trott.

Hursomhelst, så finns det också positiva aspekter; jag har lärt mig uppskatta mitt modersmål och har mycket bättre förståelse för de som flyttar till Sverige och tvingas in i min situation. Jag kan bättre förstå vad som kan vara viktigt i ett språk, vilket har förbättrat både min engelska och min svenska.