Followers

torsdag 19 december 2013

Dagar det inte går bra

Ibland har man sådana dagar. För mig blev det fel redan så fort jag slog upp ögonen och insåg att jag blödde näsblod, kraftigt. Eller ja, det blev fel redan innan, då jag vaknade efter fyra timmars sömn och låg vaken i en dryg timme. Efter näsblodsincidenten (som kastat om min välplanerade morgon, tidsmässigt) åt jag en rejäl frukost, drack kaffe och gjorde mig i ordning. Cyklade till skolan, höll på att ramla omkull X antal gånger och skrev sedan matteprov.

Provet gick.. sådär.. Inte det bästa jag gjort om man säger så. Det jag störde mig mest på var att man endast kunde få A-poäng på en enda fråga. Denna fråga var jag osäker på, så då sket det sig för högre betyg.

Väl hemma (lunch) hade jag en tilltagande huvudvärk och trötthet. Jag kände mig... tom. Kom knappt på vad jag skulle äta till lunch utan knaprade i mig Y antal pepparkakor, ett mjukt tunnbröd med messmör samt en stor skål yoghurt med müsli. Huvudvärken och tröttheten gav sig inte och jag kände mig allt för risig för att ge mig iväg till skolan.

Istället sölade jag omkring hemma och dammade på rummet. Jag försökte lägga mig och vila, men det gick inte. Skrev ett mail till mamma och förslag till middagsmat (fläskfilé, gräddsås med curry  och ingefära, karamelliserad banan, ris...) och att hon skulle köpa 3%ig yoghurt till mig. Klockan halv fyra kollar jag mailen. Jag.. SKREV ett mail, men skickade det aldrig. Korkskalle! Blev förbannad, ringde pappa, som hade mobilen på ljudlöst och inte hörde. När jag ringde vandrade mamma och pappa omkring i affären och hade ingen aning om vad vi skulle äta till middag.

Ännu mera förbannad, trött och less. Mamma och pappa kom hem - vi ska göra köttfärssoppa. Då brast det, tårarna föll och jag ville inte alls vara med längre. Pappa hade tålamod men en odräglig unge som jag och for helt enkelt och köpte fläskfilé, sju bananer och grädde. Så fick jag min gryta och sitter nu och äter chokladpraliner och dricker kaffe. Livet känns helt plötsligt mycket lättare.

2 kommentarer:

  1. Vilken fin pappa du verkar ha. Det är utrycket du vet "älska mig mest när jag behöver det som minst" – det är verkligen just precis så. Mina föräldrar, och framförallt min mamma, har också praktiserat det genom min uppväxt. Det har gjort mycket gott!

    SvaraRadera
  2. Åh, har också haft en riktig PISSDAG, slutade i en rejäl ångestattack… :'(

    SvaraRadera