När det är vardag tycker jag att det är mycket trevligt att ha ordentliga rutiner. Så som att det allra första man gör när man kliver upp är att dra på sig en tjocktröja och sedan direkt gå och göra i ordning frukosten. Allra viktigaste vid frukosten är havregrynsgröten. Jag läste häromdagen att människor tenderar att äta samma frukost år ut och år in (känn dig träffad, pappa!) och jag förstår verkligen varför. Det liksom blir så.
Innan ätstörningen varierade jag mig mera. Det var inte så noga. Ibland åt jag en macka bara, när inte aptiten var på topp. Ibland tre. Ibland med salami, ibland en varm med ost och tomat. Ett tag åt jag även en liten skål fruktyoghurt med flingor till. Ibland välling.. Gröt började jag äta relativt nyligen (2011) och jag hade en period i år då jag inte åt det heller. Då var det en tunnbrödrulle med keso, tomat, kryddor och kött (rökt eller skinka) som gällde, samt ett äpple med kanel och socker till. Och kaffe.
Nu är det samma. Havregrynsgröt + en halv banan + äppelmos + rismjölk + havremjölk. Det kan inte slå fel! Till det äter jag ett par flatbröd med olika pålägg. I morse var det med rotmos + senap, andra dagar med skinka, andra dagar med ost.. andra dagar med keso + kaviar. Ja, ni förstår. Pålägget är nog det enda jag varierar vid frukosten.
En annan stadig rutin jag har är efterrätten till middagen. Då slår det ordentliga kaffesuget till (särskilt om det som på en vardag oftast är enda koppen) samt något med choklad till. Ofta blir det en härlig röra på kakao, socker, mjölk och någon smaksättning av något slag. Det nyaste är med lakritspulver och en skvätt grädde. Mmm! Lakrits passar faktiskt utmärkt ihop med choklad.
När jag äter efterrätten, måste jag göra något lugnt. Sitta vid datorn en sväng, läsa något trevligt. Middagsmaten måste landa ordentligt i magen innan jag kan göra något annat "nyttigare".. Så som skolarbete. Hihi.
Jag har säkert många, många andra rutiner som jag håller på med. Även några som liknar tvångstankar.. Så som att mikron måste stanna på ett udda tal, eller ett tal som går jämnt ut om man drar roten ur på talet eller ett primtal. Oftast blir det på 3, 5, 7, 11, 17, 25 eller 49. Lagom frustrerande.
När jag gör någonting, blir det ofta på precis samma sätt. När jag gör i ordning kaffe tillexempel.. Kaffemåttet hamnar alltid på samma ställe. Sedan mamma påpekade det, kommer jag alltid på mig själv när jag lämnat kaffekoppen att lägga tillbaka kaffemåttet på dess rättmätiga plats och inte bara på bordet. Det hamnar av någon underlig anledning inom samma område, med en säkerhet på ungefär en kvadratdecimeter. Samma sak är det med skeden till gröten, skeden som jag rör om gröten med i mikrovågsugnen då och då. Den hamnar alltid inom samma kvadratdecimeter bredvid mikrovågsugnen och det blir alltid samma svårstädade grötfläck där.
Jag är en sådan person, som MÅSTE variera frukosten. Jag äter samma frukost ett tag, men aldrig mer än max en månad. Ibland en och en halv. Jag tröttnar på frukosten, och då äter jag den inte. Så då byter jag, och frukosten blir genast god igen. Fast frukost är ett helvete att äta... Jag är inte hungrig på morgonen. Aldrig.
SvaraRaderaHar lite samma problem som du med det där med siffrorna. Men för mig måste det vara ett jämt tal. För då kan det dela upp sig, utan att en av talen blir själv.