På väg ned: Kaffe

Jag gillar kaffe. Finns det någon bättre känsla än att efter en god middag slappna av ett tag med en rykande kopp kaffe (med skummad mjölk!) och en bit läcker choklad? Nej! Det är nog den härligaste känslan på dagen.

Kaffe har jag länge druckit, jag vet faktiskt inte när jag började. Någongång i början av högstadiet, tror jag. För jag kommer ihåg på en fysiklektion, jag skulle skriva prov och var mycket trött och less. Så köpte jag mig en kopp kaffe i fiket och jag fick ta med mig den in på fysikprovet. Jag skrev alla rätt! Så... Kaffe.

Men, jag har mycket lätt för att utveckla ett beroende av den läckra drycken. Dricker jag frukost, lunch och middag så får jag, om jag inte dricker det till lunch, en hemsk huvudvärk. Därför försöker jag att hålla mig till att bara dricka det efter middagen, för då brukar jag klara mig utan huvudvärken. Det är så svårt! Nu under lovet har jag slappat efter, och faktiskt druckit vid lunch också - vilket ledde till en hemsk huvudvärk idag. Det höll i sig enda tills jag efter middagen slog mig ned med min härliga kopp kaffe...

Man kan göra mycket roligt med kaffe! Ett tag drack jag det generöst överstrött med marschmallows, ett tag med några After Eight upplöst i kaffet. Det viktigaste är dock för mig att det är lite mjölk i.. Visst, jag kan dricka det svart också, men då vill jag gärna ha en sockerbit till också. Annars blir det för intensivt liksom.

Sen finns det kaffe med smak också. Jag har testat hasselnöt, kardemumma, irish coffee, smörkola och amaretto. Jag tror att det var alla. Favoriten där är helt klart den med irish coffee (eller irish cream som den heter). Den är utan alkohol, och finns att köpa i små förpackningar. Trots att det itne är mycket i, räcker den länge. Jag blandar ut den med hälften vanligt kaffe (mellanrostat, föredrar jag det), det blir alldeles tillräckligt smakfullt. Sedan på med lagom mycket varm, fluffad mjölk, lite socker och succén är given. Mmmm!