Jag undrar också om du kan göra en videoblogg! Vad fick dig att bestämma dig för att bli frisk? Är du höger- eller vänsterhänt och har du provat att borsta tänderna med den motsatta? Hur många och vilka är ni i familjen? Hjälper du till mycket hemma? Hur är du som person? Brukar du umgås med kompisar? Kan du skilja på kompisar och vänner?
Och detta är några frågor som du absolut inte behöver svara på och i så fall bara kan strunta i, för jag känner att det kanske är att gå över gränsen och jag har länge dragit mig för att fråga. Men: Har dina föräldrar bra ekonomi? Vad jobbar de med? Hyr får du dina pengar (t.ex studiebidrag, hjälpa till i hemmet osv)?
Hej! Vill börja med att säga att din blogg är mkt inspirerande! Jag har inte mått så bra på sistonde, ätit förlite och rasat massa i vikt. Har nu börjar inse att jag väger för lite och att jag MÅSTE gå upp i vikt för att min kropp ska må bra, fungerar och att jag ska få tbk min energi...( är 179 lång och väger 43 kg) I början på sommaren var vi i Grekland på bad-semester, då insåg mina föräldrar hur smal jag verkligen var. När vi kom hem bestämde mamma med mig att jag skulle/ska äta 3 extra mål om dagen ( frukost, mål, lunch, mål ,middag, mål) Det kan vara typ vad som helst, ett Knäckebröd kan gå bra.. Jag ville då bli frisk, men var ändå mkt rädd för att gå upp i vikt. Jag tyckte att det blev bättre, åt mina mål. nu visar det sig att jag har gått ner ännu mera i vikt, så även fast jag har velat gå upp i vikt har min hjärna undvikit allt som skulle kunna påverka en viktuppgång..Jag är nu rädd för att äta FÖR mycket, vet inte vad som är bra..om jag äter något "förbjudet" kompenserar jag atomatiskt det med att äta mindre... Men nu vill jag inte hålla på såhär längre, min kropp tar bara mer och mer stryk. Problemet är det att jag inte vet hur jag ska gå tillväga, för när jag tycker att jag ätit bra har jag gått ner..Vill inte heller koppla in något behandlingshem eller liknande. Jag behöver rår/tips på hur jag ska göra/äta för att det ska ske en förändring...Det läskiga är det att när jag bläddrar igenom gamla inlägg från din blogg känner jag igen mig helt, symptoner, handlingar, tankar, beteenden, det är helt galet, som om det är kopierat ur min hjärna oxå...men du indpirerar mig mycket att bli frisk och att det är möjligt! Ursäkta om det här blev långt, behövde skriva av mig.....många kramar ps, vet igentligen inte varför jag skriver allt, tror att det är för att jag känner igen mig så...
Känner igen mig i din text där.. Men tro mig, det bästa är att ta hjälp från någon form av behandlare. Du har kommit så långt i sjukdomen att det är RIKTIGT svårt att vända. Risken är att du faller in mer i den.. Jag hoppas att du inte låter det gå längre nu, men det är lättare sagt än gjort. Om du bestämmer dig nu att du ska tillbaka till friskheten så börja ta stegen EMOT ätstörningen idag. :)
Hej! Jag tror jag har läst något om henna i din blogg och min fråga till dig är hur i hela friden det fungerar? Jag provade en gång men hennablandningen stelnade i håret som lerklumpar. Inte behagligt alls. Det stod på förpackningen att halva påsen med pulver räcker, men för mig behövdes hela och det räckte inte ändå. Jag har hår ner till brösten. Är mycket förtjust i ekologiska saker och vill därför använda henna, det är ekonomiskt för mig också. Jag använde gröngåva.
Samt en till fråga. Jag som är sjuk i anorexia sedan ca 2-3 år tillbaka har för ett halvår sedan blivit utskriven från BUP. Men jag känner att ätstörningen sitter i väggarna hemma hos mig. I mitt rum känner jag bara ångest då jag spenderade otaliga timmar där med hopprep och vikter. I vardagsrummet likaså. Och toaletten ska vi inte tala om. Känner du också så? Att du går in i ett rum och känner de dåliga ätstörningsminnena som finns där?
Kan du visa ditt rum?
SvaraRaderaSkulel du vilja göra en videoblogg?
Har du varit i Hälsingland?
Vilken är din favoritsmiley?
Vilken är din favoriträtt?
Jag undrar också om du kan göra en videoblogg!
SvaraRaderaVad fick dig att bestämma dig för att bli frisk?
Är du höger- eller vänsterhänt och har du provat att borsta tänderna med den motsatta?
Hur många och vilka är ni i familjen?
Hjälper du till mycket hemma?
Hur är du som person?
Brukar du umgås med kompisar?
Kan du skilja på kompisar och vänner?
Och detta är några frågor som du absolut inte behöver svara på och i så fall bara kan strunta i, för jag känner att det kanske är att gå över gränsen och jag har länge dragit mig för att fråga. Men:
Har dina föräldrar bra ekonomi?
Vad jobbar de med?
Hyr får du dina pengar (t.ex studiebidrag, hjälpa till i hemmet osv)?
Vad är skillnaden på kompisar och vänner? : /
RaderaHur*, så klart.
SvaraRaderaDet var jag, Sigrid, som skrev förresten.
Kram
Hej! Vill börja med att säga att din blogg är mkt inspirerande! Jag har inte mått så bra på sistonde, ätit förlite och rasat massa i vikt. Har nu börjar inse att jag väger för lite och att jag MÅSTE gå upp i vikt för att min kropp ska må bra, fungerar och att jag ska få tbk min energi...( är 179 lång och väger 43 kg) I början på sommaren var vi i Grekland på bad-semester, då insåg mina föräldrar hur smal jag verkligen var. När vi kom hem bestämde mamma med mig att jag skulle/ska äta 3 extra mål om dagen ( frukost, mål, lunch, mål ,middag, mål) Det kan vara typ vad som helst, ett Knäckebröd kan gå bra.. Jag ville då bli frisk, men var ändå mkt rädd för att gå upp i vikt. Jag tyckte att det blev bättre, åt mina mål. nu visar det sig att jag har gått ner ännu mera i vikt, så även fast jag har velat gå upp i vikt har min hjärna undvikit allt som skulle kunna påverka en viktuppgång..Jag är nu rädd för att äta FÖR mycket, vet inte vad som är bra..om jag äter något "förbjudet" kompenserar jag atomatiskt det med att äta mindre...
SvaraRaderaMen nu vill jag inte hålla på såhär längre, min kropp tar bara mer och mer stryk. Problemet är det att jag inte vet hur jag ska gå tillväga, för när jag tycker att jag ätit bra har jag gått ner..Vill inte heller koppla in något behandlingshem eller liknande. Jag behöver rår/tips på hur jag ska göra/äta för att det ska ske en förändring...Det läskiga är det att när jag bläddrar igenom gamla inlägg från din blogg känner jag igen mig helt, symptoner, handlingar, tankar, beteenden, det är helt galet, som om det är kopierat ur min hjärna oxå...men du indpirerar mig mycket att bli frisk och att det är möjligt! Ursäkta om det här blev långt, behövde skriva av mig.....många kramar ps, vet igentligen inte varför jag skriver allt, tror att det är för att jag känner igen mig så...
Känner igen mig i din text där.. Men tro mig, det bästa är att ta hjälp från någon form av behandlare. Du har kommit så långt i sjukdomen att det är RIKTIGT svårt att vända. Risken är att du faller in mer i den..
RaderaJag hoppas att du inte låter det gå längre nu, men det är lättare sagt än gjort. Om du bestämmer dig nu att du ska tillbaka till friskheten så börja ta stegen EMOT ätstörningen idag. :)
Jag undrar hur ofta/mycket "onyttigt" så som godis, glass osv du äter per vecka? och varje gång du äter det. :)
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaJag tror jag har läst något om henna i din blogg och min fråga till dig är hur i hela friden det fungerar? Jag provade en gång men hennablandningen stelnade i håret som lerklumpar. Inte behagligt alls. Det stod på förpackningen att halva påsen med pulver räcker, men för mig behövdes hela och det räckte inte ändå. Jag har hår ner till brösten. Är mycket förtjust i ekologiska saker och vill därför använda henna, det är ekonomiskt för mig också. Jag använde gröngåva.
Samt en till fråga. Jag som är sjuk i anorexia sedan ca 2-3 år tillbaka har för ett halvår sedan blivit utskriven från BUP. Men jag känner att ätstörningen sitter i väggarna hemma hos mig. I mitt rum känner jag bara ångest då jag spenderade otaliga timmar där med hopprep och vikter. I vardagsrummet likaså. Och toaletten ska vi inte tala om. Känner du också så? Att du går in i ett rum och känner de dåliga ätstörningsminnena som finns där?
Ha det superbra!