Grillpassion

Min middag idag var bland de godaste jag ätit på länge! Jag märkte förresten precis att det är ett ofta förekommande uttryck på min blogg- men det stämmer varje gång. Så det så.

I alla fall.Ute var det grått och trist och varken hallon eller smultron var mogna efter att jag inventerat tomten. Så jag var rätt så sur när jag kom in i eftermiddags vid tretiden och kunde inte frossa i hallon eller smultron. Eller vinbär heller för den delen. Förbaskade sommar! Men, tänkte jag, är det inte sommar ute, får jag skapa det inomhus. Vad är somrig middag? Grillat!

Snart brann det en härlig eld i vår öppna spis. Jag eldade bort rester från grillgallret och sen fick det stå och bli en ordentlig glöd under tiden jag gjorde i ordning maten. Jag hittade en perfekt kycklingfilé i frysen som jag hastigt marinerade i  kinesisk soja,smält smör, rosmarin och citronpeppar. Sen lade jag fram en bit folie där jag lade halverade champinjoner, potatishalvor, morotsslantar och små, hela schalottenlökar. På med kinesisk soja, smält smör, grillkrydda och rosmarin. Jag slog ihop grönsakerna i aluminumfolien, lade paketet på en ugnssäker liten form och sedan satte jag mig framför brasan medan köttet marinerade och glöden blev klar. Det blev varmt..

Grilla grilla. Grönsakerna i foliepaketet åkte längst in i spisen och sedan lade jag på den marinerade kycklingfilén på gallret framför. Snart spred sig en helt ljuvlig doft! Hungrig var jag också. Jag hade däremot aldrig grillat kycklingfilé någonsin (aldrig grillat själv något annat heller för den delen..) så det blev riktigt spännande att se hur det blev. Fort gick det. Fortare än vad jag trodde. Jag såg till att hela tiden pensla på med mera marinad så att det inte skulle bli torrt. Och torrt - det blev det verkligen inte!

Hungrig som jag var satte jag mig vid spisen med en tallrik och bestick och åt där jag satt direkt där på golvet. Det var en rolig upplevelse. Jag kände mig som en stenåldersmänniska lite grand. Långkjol hade jag också. En lång antikvit och en något mörkare långärmad tröja. Sedan en vit knälång tunika över det hela.

Jag läser boken Grottbjörnens Folk nu, av Jean M. Auel. Ibland fascineras jag över hur lättpåverkad man kan vara.

Det var första, men inte sista gången jag grillade vill jag lova! Recept och bilder på framtidens grillningar kommer definitivt att komma upp.