Bara njuta

Sommaren närmar sig med stormsteg. Det känns som om det var igår det var februari. Tiden har gått så fort att jag blir lite rädd. Ska det gå så fort? Ska livet flyta på så här? Visst har det varit dalgångar, visst har det varit toppar. Men jag har inte mått så här bra på flera år, själsligen.

Ätstörningen var nog för mig något nödvändigt. Jag behövde ta mig igenom den hård period, jag behövde få tid att ställa om mig helt inför att bli större. Jag behövde släppa min perfektionism, mina krav på mig själv- ja, acceptera mig som jag är. De svåra månaderna öppnade ögonen på mig.

Och nu, dagar som denna, får jag njuta av dess följder. Jag har gjort saker i min takt. Spelat piano, kollat igenom anteckningar inför idrottsprovet på torsdag, ätit supergod mat (min smoooooothie!) läst och nu sitter jag här med en ansiktsmask. Tagit hand om mig själv helt enkelt, både själsligt och kroppsligt.

Utanför är det dystert. Molnigt har det varit hela dagen, och inte över åtta grader. En meterhög snöhög ligger fortfarande kvar, mitt på gården, men omkring den börjar det grönska. Gullvivorna sätter fart medan tidiga vårblommor så som blåsippan, vissnar. Det gör ingenting, de kommer ju nästa år igen. Sommaren närmar sig med stormsteg. Det är mindre än en månad skola kvar. Det är ingenting ju! Ojojoj, vad jag längtar till sommaren..

Mamma bakade bröd, rågbröd. Supergott :)

Till middag var det dillkött. Mamma gjorde också tidigare idag tomatsill, vilket jag nu avnjuter på en macka.. Mums!