Det var vid stranden. Jag satt vid vattenkanten och njöt av svalkan som följde med vattnet. Mina bara ben ömsom täcktes, ömsom blottandes av det salta medelhavsvattnet som i vågor svepte fram över sanden. Så böjde jag mig fram. En ovanligt rund, vit sten hade spolats upp i den senaste vågen och låg inbjudande bara några decimeter framför mig. Jag kände belåtet stenens mjuka rundning i min hand, men någonting störde mitt synfält.
Tua! Smitta över lite av din kreativitet på mig är du snäll :)
SvaraRadera