Ibland får jag en helvrickad känsla. Den kan komma lite närsomhelst, och är mera vanlig ibland och ovanligare ibland. Det händer att den kommer några gånger varje vecka och att det sedan kan få flera veckor, ja, nästan månader innan det kommer igen.
Känslan är väldigt svår att förklara. Ofta stirrar jag på en punkt och tänker "just nu är nu" och liksom svävar iväg i tankarna. Jag tänker på hur konstig min omgivning är, hur konstigt det är att jag lever och känslan av overklighet fyller helt min kropp. Känslan kan komma verkligen när som helst. Vid datorn, i skolan, i bilen, på allmän plats. Den är hänsynslös när den bestämmer sig för att komma och jag vet inte riktigt hur länge den där känslan sitter i, då man liksom tappar verklighetsuppfattningen.
Troligtvis sitter den dock i bara i ett par minuter, men det känns som mycket längre.Finns det någon som känner igen sig, tro?
Cogito, ergo sum
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag känner igen det!
SvaraRaderaSen blir det att jag filosoferar om hur man kom till och att man verkligen är den man är..och hur det kommer sig att man kan gå haha! sen ballar det ur...! haha