Nejnej, ingenting för mig beslutade mamma. Så det blev ingen friluftsdag för mig idag.. Fick vara hemma istället, äta kycklingsallad till lunch och laga en tomatsoppa till middag. Det var ganska härligt egentligen, att slippa allt krångel med utekläder och så..
Jag räknade lite matte för att känna mig nyttig, samt fortsatte mitt projekt med att stämma mitt piano som var förfärligt ostämt. Har snart gjort halva och det har tagit ett par timmar vill jag lova! Har blåsor fulla handflatan, man måste ta i rejält med stämnyckeln ibland. Men det det blir bra! Helt klart värt allt besvär och tid.
Förut, innan allt detta med maten, spelade jag mycket mera piano än nu. Ja, jag lyssnade över huvudtaget mera på musik,spelade och kunde njuta av det. Det känns svårt nu. Viss musik går bra, men annan får mig bara att känna mig obekväm. Tystnad kan vara så mycket härligare, men samtidigt tryckande. Jag känner mig ofta rastlös, behöver ha någonting i händerna. Som rubiks kub tillexempel. Mitt rekord ligger på något under tre minuter. Skulle nog aldrig kommit mig för att hålla på med det, förut.
Ibland blir det också tvärtom ha någonting i händerna.. Jag sitter bara stilla, tittar ut i luften och ögonen fastnar på saker. När jag är själv gör det ingenting att det blir så, men med andra kan det bli konstigt ibland. "Vad stirrar du på?" har jag hört x antal gånger vill jag lova. Tankarna.. bara rusar iväg utan att jag vill och jag tänker inte ens på det själv, det blir som om tiden står stilla runtomkring mig. Konstigt är det och konstigt känns det. Men jag kan inte göra någonting åt det, det bara blir så. Ska nog ta upp det nästa gång jag ska träffa någon från BUP..
I morgon är det idrott i skolan. Det ska jag väl i alla fall vara med på! Hoppas jag. Allting blir så påverkat av anorexian att jag bara känner.. jag vill att det ska vara normalt. Att jag ska skratta, göra min vanliga ambitiösa insats i skolan och vilja umgås med kompisar. Inte avsky skolarbetet, vara tyst och frånvarande och isolera mig. Det är för jobbigt att vara med folk, de undrar och vill så mycket. Sen så äter de, utsätter sig själv för mängder med "fika" och kanelbullens dag. Jag vill inte. Jag vill äta min egen mat och ha mina egna rutiner, inte gå på andras.
Då är det lättare att hålla sig för sig själv. Mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar