Svar på kommentarer "Frisk för sin egen skull"

Nadia sa: Åh, himla bra inlägg! Tog min första näringsdryck idag och det känns så sjukt svårt nu :( Allt jag tänker på är bara att dem ligger i kylen och väntar på mig tills imorgon.. på Frisk för sin egen skull

Svar: Att det känns svårt är bara ett tecken på att du gör rätt, eller hur? Det är ett tecken på att du går emot ätstörningen! Och du vet ju vad det betyder. Ett steg närmare ett bra liv! 

För mig var näringsdryckerna otroligt viktiga i början. De kändes som om de innehöll vääääldigt mycket och just därför var de viktiga. För de innehåller inte vääääldigt mycket! Det är bara lilla ätstörningen som säger så, tro det eller ej. Jag fick höra; näringsdryckerna är som medicin för dig. Jag tänkte: Det är ingen jävla medicin! De tankarna fick jag äta upp sen. De kommer att hjälpa dig komma på banan igen så att säga, för utan dem är det otroligt svårt att bryta ätstörningsmönstret.

Jag är så tacksam numera över att jag valde att satsa på friskheten. Du kan också göra det! Livet är inte alls lika underbart med en ätstörning som utan, det kan jag då lova dig. Allt detta kämpande som du kommer att gå igenom, kommer att vara värd varenda tår!

Det krävs att du är envis ett tag nu med näringsdryckerna och verkligen tar dem. Det kommer att hjälpa! Skriv gärna så ofta du vill/kan hur det går, för jag är himla nyfiken! Oooch, testa frysa dem i en plastskål, de blir som glass då! Jag brukar ha kolasås på.. eller kaffe.

Kraam!

Emilia sa: TACK TUA, tack för att du är du! Dina ord genomsyrade rakt in till själen, brutalt genom ärligt och sant - det är precis vad jag behövde läsa idag, det hjälper inte att vänta - det blir bara värre så tack ännu en gång! Stora kramar

Svar: Det är alltid lika roligt att bli uppskattad, så tack själv! :) Nu ser jag det jag skrivit som en självklarhet, men jag vet att för bara några månader sedan var det inte det. När man står där i vägskälet mellan sjuk och frisk, kan man ibland behöva en liten knuff. Att vänta är precis som du säger, det blir bara värre! Lite som att hålla handen på en het platta. Desto längre man håller kvar den, desto mera bränd blir man. När man väl ryckt bort den tar det några månader för handen att läka, men den kommer att läka så länge man inte håller kvar handen så länge att ... ja.. ni förstår liknelsen. Bortse också från reflexen som gör att man rycker bort handen vare sig man vill eller inte ;)

Hoppas det går bra för dig. Det var trevligt att få länken till din blogg, ska börja läsa den nu! Stora kramar!