Åt kvällsfika. En "hel del" kändes det som iaf.
Yoghurt med frysta blåbär och kolasås.
En rejäl bit skinka (typ.. vet inte... motsvarar nog minst 10 vanliga tunna skivor.)
6 torkade tomater
Några rutor vit choklad
Knäckemacka med kaviar
Det känns liksom.. hade tänkt bara ta yoghurten med tillbehören (jag var inte alls hungrig), men det blev bara mer och mer. Ska försöka tänka på det bra, på att det extra jag tog bara var super. Det var ju det! DET VAR SUPER!!!
Men det känns. Och det fastar liksom psykiskt på kroppen.
 |
| Middagen, som jag gjorde: I soppan: torsk, tuaskalade räkor, musslor, gul lök, purjolök, potatis, räkfond, fiskbuljong, tomatpure, tomater, krossade tomater, vitt vin, timjan, vitpeppar och lagerblad. Serveras med en topping av gräddfil, majonnäs och vitlök. Jag tog om flera gånger... och åt macka till. Och åt typ 10 musslor och fem räkor under skapandets gång... DET VAR BRA!!! Och hemskt gott. Finns över till lunch i morgon :') |
Men fina du! Du behöver inte ha ångest över det där kvällsfikat! Finns så många anledningar till varför som ex:
SvaraRadera1. Det är ätstörningen som ger ångest över mat man stoppar i sig, inte du. Att få ångest = dödar ätstlrningen sakta men säkert.
2. Mat är livsnödvändigt och kroppen vet vad den ska göra av maten = det sparas inte som "hull" runt kroppen (även fast du med ett så pass lågt bmi behöver lite av den varan för att skydda dina organ och leder och allt!)
3. Det var inte mycket mat egentligen, tänk så här: En skål med yoghurt+blåbär+en knäckemacka med pålägg (kavar, skinka) och så nån ruta choklad (egentligen skulle man kunna se detta som ersättning för smöret som bör vara på mackan?) och så lite grönsaker på mackan = soltorkade tomater. Kort och gott, en skål fil med blåbär och så en macka med pålägg. Tror ingen frisk människa skulle kunna påstå att detta är "för mycket" på någe vis.
Det krävs så otroligt mycket för att öka i vis. En liten skiva skinka/ost/mjölk i kaffet räcker inte (jag har trott detta hela sommaren och kontentan var att jag gick ned några kilon, inte upp.) Så nu äter jag rejäla mängder enligt ett klassiskt matschema (med mjölk/juice till varje mål oh lord!) OCH saker UTÖVER detta. Som godis eller näringsdryck beroende på vad psyket orkar. Först nu börjar min kropp må bättre. Så, det jag vill säga är: 1. VÅGA MER. 2. Ta hand om dig, investera i din framtid. Det är DU och bara du som bestämmer om du ska bli frisk. Må låta hårt, men så är det. Ge FAN på att döda anorexin. Kom igen, hejaheja! <3
Kram!